JAS 39 Gripen och Nordcaps styrkeregister

Skriftlig fråga 2003/04:674 av Wälivaara, Erling (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-02-03
Inlämnad
2004-02-03
Besvarad
2004-02-11
Svar anmält
2004-02-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 februari

Fråga 2003/04:674

av Erling Wälivaara (kd) till försvarsminister Leni Björklund om JAS 39 Gripen och Nordcaps styrkeregister

I mitten av december 2003 beslutade regeringen att anmäla enskilda förband och enheter med tillhörande förmåga till Nordcaps styrkeregister. Enligt beslut ska huvuddelen av förbanden och enheterna ha 30 dagars beredskap från den 1 januari 2004. Bland anmälda förband och enheter ingick ett flygförband JAS 39 Gripen för spaning och luftförsvar. Problemet är bara att JAS 39 Gripen inte har full spaningskapacitet, eftersom den nödvändiga spaningskapseln inte levereras förrän någon gång under 2006. JAS 39 Gripen har visserligen möjlighet att spana via radar, men inte på marken utan enbart i luftrummet framför flygplanet.

Det tidigare SWAFRAP-förbandet med AJS 37 Viggen hade full spaningskapacitet, inklusive fotospaning. Sverige har fortfarande tre AJS-divisioner i full verksamhet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsministern varför Sverige inte anmält den fullt fungerande AJS-resursen till styrkeregistret i stället för ett bristfälligt JAS-system som inte klarar av den utlovade uppgiften.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:674 besvarad av Leni Björklund

den 11 februari

Svar på fråga 2003/04:674 om JAS 39 Gripen och Nordcaps styrkeregister

Försvarsminister Leni Björklund

Erling Wälivaara har frågat mig om varför Sverige inte anmält ett fullt fungerande AJS-37-förband till Nordcaps styrkeregister i stället för ett bristfälligt JAS 39 Gripen-förband.

I syfte att öka interoperabiliteten vid internationella insatser anpassas delar av Försvarsmaktens verksamhet och förband till internationell standard. Anpassningsarbetet till internationell standard sker främst genom planerings- och översynsprocessen (PARP) inom Partnerskap för fred.

Den 21 juni 2000 beslutade regeringen att ett JAS 39-förband från år 2004 skulle ersätta AJS-37-förbandet som spaningsflygförband inom ramen för Partnerskap för fred. Detta beslut låg till grund för anmälningar till andra styrkeregister och den 21 december 2000 beslutade regeringen att Sverige skulle bidra med motsvarande spaningsförmåga inom bland annat Nordcaps styrkeregister.

Inför regeringens ställningstagande den 13 juni 2002 om reviderad förbandsanmälan inom ramen för Partnerskap för fred framkom brister för JAS 39-förbandet då leveransen av spaningskapseln försenats. Trots den begränsade spaningsförmåga som förbandet inledningsvis kunde bidra med valde regeringen att JAS 39-förbandet skulle ersätta AJS-37-förbandet enligt tidigare beslut. AJS-37-systemet har en begränsad förmåga till luftförsvar, bland annat saknas radar för upptäckt av andra flygplan i luften vilket kräver ledning med information från markradar. Beslut finns också om att avveckla AJS-37-systemet från 2006 och då är det naturligt att avveckla det internationellt anmälda förbandet.

Regeringens beslut grundades på att JAS 39-förbandet kunde ges ett utökat användningsområde, omfattande luftförsvarsuppgifter. Sammantaget bedömdes JAS 39-förbandet vara ett effektivare förband som kunde bidra med två förmågor, om än att den ena under en övergångsperiod är begränsad.

I likhet med tidigare regeringsbeslut om förbandsanmälningar inom ramen för Partnerskap för fred har det beslut som fattades den 13 juni 2002 fått konsekvenser för anmälningar till övriga styrkeregister. JAS 39-förbandets uppgifter har därför utvidgats inom andra styrkeregister och regeringens beslut den 18 december 2003 avseende anmälan av JAS 39-förbandet till Nordcaps styrkeregister togs således mot bakgrund av de överväganden som gjordes 2002.

Sammanfattningsvis är det anmälda förbandet kompetent och användbart.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.