jämställt i de kommunala organisationerna
Skriftlig fråga 2004/05:313 av Schyman , Gudrun (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-11-10
- Inlämnad
- 2004-11-10
- Besvarad
- 2004-11-17
- Svar anmält
- 2004-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:313
av Gudrun Schyman (v) till statsrådet Jens Orback om jämställt i de kommunala organisationerna22 % av Sveriges kommunstyrelser (64 % av 290) har en kvinna som ordförande. Göteborgs-Posten har genom en enkät fått svar av 60 av dem och kan rapportera (GP den 8 november 2004) att vartannat kvinnligt kommunalråd blivit kränkt. Hälften av dem vittnar om aktivt könsförtryck i sitt arbete. Mer än var tredje vittnar om en sexistisk och könskränkande jargong inom kommunalpolitiken.
För två år sedan kom en avhandling av Ingrid Pincus (Örebro universitet) som visade på svårigheterna att genomföra statens jämställdhetspolitik i kommunala organisationer. Ledningsgrupperna, där män dominerar, agerade ofta så att jämställdhetsprojekt förhindrades.
Resultatet av GP:s enkät slår hål på myten om att politiken skulle vara ett område där de patriarkala maktstrukturerna redan har avvecklats och att det hela skulle vara klart i och med införandet av "varannan damernas".
Jag vill fråga statsrådet Jens Orback:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att statens jämställdhetspolitik ska genomföras i de kommunala organisationerna?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:313 besvarad av Jens Orback
Svar på fråga 2004/05:313 om jämställt i de kommunala organisationerna
Statsrådet Jens Orback
Gudrun Schyman har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att statens jämställdhetspolitik ska genomföras i de kommunala organisationerna.
Den situation i de kommunala organisationerna som Gudrun Schyman visar på har stora brister. Jag vill verka för en förändring av den situationen, samtidigt som jag dock måste tillägga att regeringens inflytande över jämställdhetsarbetet i kommunerna är begränsat. Det kommunala självstyret, som är en omistlig del av det svenska folkstyret, innebär att det tyngsta ansvaret för genomförandet av jämställdhetsarbetet faller på kommunerna själva. För de förtroendevalda är det ytterst partierna som bär det ansvaret. Genom det arbete som Svenska Kommunförbundet tillsammans med ett antal kommuner och med regeringens stöd genomförde i slutet av 1990-talet lades en viktig grund för jämställdhetsarbetet i kommunerna. Det är regeringens förhoppning att detta arbete vidareutvecklas, fördjupas och sprids i landets kommuner - såväl när det gäller de förtroendevaldas situation och jämställd service som verksamhet för brukare och medborgare.
Samtidigt är kommunernas ansvar och åtagande rörande genomförandet av den statliga jämställdhetspolitiken i de kommunala organisationerna en av de frågor som den jämställdhetspolitiska utredningen (dir. 2004:18) kommer att analysera. Analysen ska ligga till grund för förslag om mål och resultatindikatorer, samt förbättringar och effektiviseringar av den nuvarande organisationen för jämställdhetspolitiken. Utredaren ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 1 juni 2005.
Som Svenska Kommunförbundet påpekade i rapporten Härifrån till jämställdheten för några år sedan, så är det i kommunerna som kvinnors och mäns vardag @ och därmed möjligheterna att leva jämställda liv @ utformas. Det är alltså med Svenska Kommunförbundets egna ord "i kommunerna förändringarna ska ske."
Inom Regeringskansliet pågår även ett arbete med att genomföra jämställdhetsanalyser inom alla politikområden. Där det är möjligt ska också mål och indikatorer för jämställdhet identifieras. Detta kommer att leda till tydligare mål för de statliga myndigheterna när det gäller jämställdhetsarbetet. Indirekt kan också mål för exempelvis tillsynsmyndigheter komma att leda till en ökad tydlighet när det gäller genomförandet av jämställdhetspolitiken inom kommunala verksamheter.
Män är överrepresenterade bland landets förtroendevalda på lokal nivå, och överrepresentationen blir tydligare ju högre upp i den politiska hierarkin man kommer. Då makten ökar, minskar andelen kvinnor. Detta har Regeringen uppmärksammat vid flera tillfällen under senare år, bland annat i den senaste jämställdhetsskrivelsen (skr. 2002/03:140) och i demokratiskrivelsen (skr. 2003/04:110). De insatser som görs inom ramen för regeringens demokratipolitik, exempelvis rörande de förtroendevaldas villkor, har därför ett tydligt jämställdhetsperspektiv.
Det bör understrykas att huvudansvaret för jämställdheten i det politiska livet framför allt vilar på de politiska partierna. Regeringen har emellertid ett ansvar för att kontinuerligt se över de förtroendevaldas villkor. En viktig del av detta är att säkerställa att det finns god kunskap om kvinnors och mäns representation i politiken, och om vilka hinder som exempelvis kvinnor möter i den politiska processen. En studie av representativiteten bland samtliga förtroendevalda i kommuner och landsting genomfördes nyligen på uppdrag av Justitiedepartementet och Svenska Kommunförbundet (Det nya seklets förtroendevalda, 2004).
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.