jämställdhetsmärkning av reklam
Skriftlig fråga 1998/99:431 av Johansson, Barbro (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-08
- Anmäld
- 1999-03-16
- Besvarad
- 1999-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 mars
Bilden av kvinnan i medierna har på senare år uppmärksammats alltmer. Forskare har undersökt vilka skillnader det finns i sättet att framställa män och kvinnor i medierna. Våra medier är skickliga på att fånga upp, spela på och förstärka de stereotypa bilder, som finns av kvinnlighet respektive manlighet. Detta gäller framför allt inom reklamens värld och ingen annan reklamform är så framgångsrik som televisionens.
I reklamen framställs kvinnan i huvudsak som passiv. Hennes främsta uppgift är att se ung, vacker, smal och attraktiv ut. Hennes värde som kvinna ligger i att vara åtrådd, tillgänglig och att väcka begär hos mannen. Mannen avbildas däremot som aktiv, med pondus och muskelstyrka. Muskler tolkas gärna som tecken på handling, kontroll och makt. Kvinnan framställs ofta i sin privata roll, mannen i sin yrkesroll.
Regeringen har nu beslutat tillsätta en kommitté, för att kunna jämställdhetsmärka företags produkter och tjänster. Detta välkomnar jag, men jag ser också här en möjlighet att kunna utföra jämställdhetsmärkning på reklam, både i tidningar, reklampelare och framför allt i våra TV-kanaler.
Min fråga till jämställdhetsminister Margareta Winberg är:
Hur avser ministern att verka för att kriterier tas fram för att jämställdhetsmärka reklam i våra medier?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:431 besvarad av Jordbruksminister Margareta Winberg
- Jordbruksminister Margareta Winberg
den 17 mars
Barbro Johansson har frågat mig om hur jag kommer att verka för att kriterier tas fram för att jämställdhetsmärka reklam i våra medier. Frågan ställs mot bakgrund av att regeringen beslutat att tillsätta en särskild utredare som skall utreda frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster.
Först och främst vill jag understryka att jag helt delar Barbro Johanssons uppfattning att det är viktigt att varken kvinnor eller män beskrivs på ett könsdiskriminerande sätt i reklam och medier.
Frågor rörande könsdiskriminerande reklam hanteras i dag av Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande Reklam, ERK. ERK tar emot anmälningar från enskilda om könsdiskriminerande reklam såväl som livsstilsreklam, dit t.ex. frågor om stereotypa könsroller hör. ERK utfärdar sedan rekommendationer på hur frågan bör hanteras. Verksamheten fungerar såvitt jag har förstått bra och det finns ett stort intresse i branschen för frågorna och för rådets verksamhet. Utveckling och precisering av kriterierna för vad som skall anses vara könsdiskriminerande reklam har vidare genomförts under 1998.
I uppdraget till den utredning som Barbro Johansson nämner ligger att förutsättningslöst utreda förutsättningarna för och möjligheterna att införa en frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster.
Uppdraget skall redovisas den 31 december 2000. I detta ligger att utredaren har att föreslå hur en jämställdhetsmärking skulle kunna utformas och vad som bör omfattas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.