Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

jämställdhetsarbetet i Östersjösamarbetet

Skriftlig fråga 1999/2000:1022 av Arvidsson, Eva (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-25
Anmäld
2000-05-30
Besvarad
2000-05-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 maj

Fråga 1999/2000:1022

 av Eva Arvidsson (s) till statsrådet Leif Pagrotsky om jämställdhetsarbetet i Östersjösamarbetet

Det samarbete som byggts upp mellan kommuner och landsting i Sverige och vänorter i de baltiska länderna samt Ryssland är stabila byggstenar för fred och utveckling. Samarbetet sker direkt mellan människor och resultaten blir synliga för alla inblandade. Det regionala samarbetet gagnar utvecklingen och stärker demokratin. Goda projekt kräver uthållighet och ekonomiska resurser. Projekt för att stärka demokratin och jämställdheten bör samordnas för att få större genomslagskraft.

Utvecklingen i de östra grannländerna i riktning mot fungerande demokrati och marknadsekonomi har kommit en god bit på väg, dock till priset av ökade klyftor i samhället. Länderna har stora ekonomiska svårigheter som lett till hög arbetslöshet, stora brister i den sociala tryggheten, minskad solidaritet, marginalisering av stora befolkningsgrupper, försämrat hälsotillstånd och en kraftig ökning av den organiserade brottsligheten.

När inkomstskillnaderna ökar, arbetslösheten stiger och den sociala servicen minskar är kvinnorna förlorare. Kvinnorna är i stort sett inte närvarande i de beslutande församlingarna. Vi vet att jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för demokrati och utveckling. Det är därför viktigt att jämställdhetsfrågorna inte behandlas som kvinnofrågor utan som demokrati- och samhällsfrågor.

Avser statsrådet vidta några särskilda åtgärder för att stärka jämställdhetsarbetet i Östersjösamarbetet?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1022 besvarad av statsrådet Leif Pagrotsky

den 31 maj

Svar på fråga 1999/2000:1022 om jämställdhetsarbetet i Östersjösamarbetet

Statsrådet Leif Pagrotsky

Eva Arvidsson har frågat mig om jag tänker vidta några särskilda åtgärder för att stärka jämställdhetsarbetet i Östersjösamarbetet.

Utvecklingen i riktning mot ökad demokrati i Östersjöregionen innebär både utmaningar och möjligheter. Detta märks på alla områden inom samhällslivet, inte minst i relationen mellan kvinnor och män. Det finns tecken som tyder på ett svagare intresse för politik bland kvinnor i Östersjöländerna och det är därför viktigt att uppmuntra kvinnors politiska engagemang och främja en så balanserad representation som möjligt av kvinnor och män i politiska församlingar. Det är samtidigt väsentligt att notera de positiva tecken som finns i de nya demokratierna i Östersjöregionen. Utvecklingen mot demokrati och marknadsekonomi medför ökade möjligheter för kvinnligt deltagande i andra delar av samhällslivet än det politiska, inte minst på det ekonomiska området.

Kommuner och folkvalda regionala organ är i viktiga avseenden demokratins bas och det blir i ökande utsträckning från kommunerna som rikspolitikerna rekryteras. Eftersom andelen kvinnor är större i de kommunala församlingarna än i rikspolitiken i de berörda länderna, går en av vägarna till ökad jämställdhet inom den representativa politiken via vänortssamarbetet mellan svenska kommuner och regionala organ och deras motsvarigheter i våra östliga grannländer.

Jämställdhet i demokratiarbetet är ett exempel på projekt som under förra året genomfördes som ett vänortssamarbete mellan Färgelanda kommun och Sveksna i Litauen. Målet har varit att skapa attitydförändringar som ökar möjligheterna för kvinnor att genom politisk verksamhet kunna påverka sin framtid. Besöksutbyte på båda sidor om Östersjön ingick i programmet för att åskådliggöra den demokratiska processen i svenska kommuner och jämställdhetsarbetet. Politiker från den svenska kommunen besökte Litauen tillsammans med jämställdhetsrepresentanter och träffade politiker, lärare och andra personalgrupper. Utöver sådana speciella vänortsprojekt har Kommunförbundet genomfört stödinsatser för Litauens nybildade motsvarighet, i vilket även ingått seminarier om jämställdhet för kommunpolitiker och chefstjänstemän.

Sverige stöder även kvinnligt nyföretagande bl.a. i Baltikum och Ryssland. Två institut för Women and Management i Sankt Petersburg respektive Murmansk får svenskt stöd. Ledarskapsutbildningen för olika yrkeskategorier av kvinnor är direkt inriktad på att öka jämställdheten och förändra invanda könsroller. Vidare kan nämnas ett större bilateralt program lett av SCB och finansierat av Sida i Ryssland som handlar om att överföra metoder för könsuppdelad statistik och få bort "gender-blindheten", vars främsta symtom är okunskap om kvinnors och mäns skilda livsbetingelser, förutsättningar att påverka sin situation i samhället samt hur de kan påverkas olika av policybeslut.

Inom det multilaterala Östersjösamarbetet har två konferenser hållits om jämställdhet, den första i Reykjavik hösten 1999 och den andra i Helsingfors i mars 2000. Helsingforskonferensen samlade 500 deltagare aktiva inom jämställdhetsområdet inom både statlig och frivillig sektor från alla länderna i regionen. Bland diskussionsämnena återfanns prostitution, handel med kvinnor och våld mot kvinnor. Här kan även nämnas att det inom ramen för Östersjöländernas aktionsgrupp mot organiserad brottslighet har inletts ett arbete rörande handel med kvinnor. Ett expertmöte i februari 2000 fann behov av ett operativt informationsutbyte mellan polismyndigheterna i de olika länderna.

Sammanfattningsvis kommer vårt samarbete med Östersjöregionen att fortsätta präglas av ett jämställdhetsperspektiv, både som en del av våra reguljära kontakter med samarbetsländerna liksom genom specifika projekt med syfte att synliggöra existerande svårigheter och brister på jämställdhetsområdet samt möjliggöra för kvinnor och män att få lika möjligheter att påverka sin livssituation och samhället i stort.

Alla de ovan exemplifierade områdena kommer fortsatt att vara centrala. Dessutom kommer frågan om våld mot kvinnor, som länge varit ett tabubelagt ämne, att få större uppmärksamhet i samarbetet.

Jämställdhetsarbetet kommer även att fokusera på männens situation och på mansrollen. Avslutningsvis bör även poängteras att en av de största utmaningarna för framtiden är att bryta det invanda tankemönstret i många av våra samarbetsländer, där begreppet jämställdhet ofta förknippas med förpliktelser och offentliga ingripanden, för att på så vis öka efterfrågan på jämställdhetsinsatser.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.