Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

jämställdheten och invandrarkvinnorna

Skriftlig fråga 1999/2000:1091 av Jacobsson, Magnus (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-06-08
Anmäld
2000-06-13
Besvarad
2000-06-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 juni

Fråga 1999/2000:1091

 av Magnus Jacobsson (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om jämställdheten och invandrarkvinnorna

Det är uppenbart att invandrarkvinnors ställning i många fall lämnar mycket att önska i jämställdhetshänseende.

De absolut mest extrema exemplen ser vi i s.k. hedersmord. Även kvinnlig omskärelse sker i vårt land. Många unga invandrarkvinnor ger uttryck för att man vill ta del av den svenska jämställdheten men att det försvåras av föräldragenerationens attityder.

För att nå längre med jämställdheten bland invandrargrupper är det angeläget att nå framför allt de äldre kvinnorna och stödja dem, samtidigt som vi når männen och visar att jämställdhet inte är det samma som att man förlorar sin manlighet eller respekten för varandra inom familjen. En jämställd familj är en starkare och tryggare familj i vilken alla har goda möjligheter att utvecklas som individer.

Vad gör jämställdhetsministern för att underlätta för invandrarkvinnor att bli delaktiga i den jämställdhet som uppnåtts mellan män och kvinnor i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1091 besvarad av statsrådet Ulrica Messing

den 15 juni

Svar på fråga 1999/2000:1091 om jämställdheten och invandrarkvinnorna

Statsrådet Ulrica Messing

Magnus Jacobsson har frågat statsrådet Margareta Winberg om vad jämställdhetsministern gör för att underlätta för invandrarkvinnor att bli delaktiga i den jämställdhet som uppnåtts mellan män och kvinnor i Sverige. Frågan har överlämnats till mig.

Av propositionen Sverige, framtiden och mångfalden @ från invandrarpolitik till integrationspolitik (prop. 1997/98:16), som antogs av riksdagen år 1997, framgår att det integrationspolitiska arbetet särskilt ska inriktas på att värna grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter.

Jag är medveten om att det finns flickor och kvinnor som är utsatta på grund av rådande samhällsstrukturer i såväl den etniskt svenska delen av befolkningen som i den del av befolkningen som har en annan etnisk härkomst. För att förebygga denna utsatthet sker insatser inom en mängd områden.

I budgetpropositionen för 2000 framhåller regeringen att ett jämställdhetsperspektiv i integrationsarbetet ska lyftas fram och situationen för unga flickor särskilt uppmärksammas. Vidare framgår av Integrationsverkets riktlinjer för integrationsstöd budgetåret 1999 att verket under året särskilt ska uppmärksamma unga invandrade kvinnors situation. Denna inriktning gäller även i år, bl.a. stöds projekt som syftar till att utveckla metoder för arbetet med könsroller och generationskonflikter.

Regeringen inledde under år 1999 en dialog med företrädare för organisationer, myndigheter och trossamfund om vilka insatser som skulle kunna underlätta situationen för utsatta flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund än majoritetsbefolkningens. Dialogen ledde till ett uppdrag till Integrationsverket att tillsammans med Barnombudsmannen, Skolverket och Socialstyrelsen närmare studera villkoren för dessa flickor samt redovisa åtgärder och metoder som kan användas för att stärka deras ställning i samhället. Integrationsverket kommer att redovisa uppdraget den 19 juni i år. Regeringen fortsätter denna dialog om utsatta flickor under innevarande år.

Regeringen gav den 4 november år 1999 Ungdomsstyrelsen i uppdrag att identifiera erfarenheter som i dag finns hos kommuner och organisationer som arbetar med att stärka ställningen i samhället för flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Uppdraget redovisades till regeringen den 24 maj i år.

Begreppet könsstympning har ersatt begreppet omskärelse i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor och straffskalan för den som bryter mot lagen har skärpts. Även förberedelse och stämpling till brott liksom underlåtenhet att avslöja könsstympning är nu straffbart. Genom en ändring i lagen som trädde i kraft den 1 juli 1999 kan den som begått brottet utomlands dömas enligt svensk lag och vid svensk domstol även om gärningen inte var straffbar i det land där den begicks.

I september 1998 uppdrog regeringen åt Socialstyrelsen att vidareutveckla och sprida metoder för att förebygga könsstympning av flickor och kvinnor och därvid initiera projekt i detta syfte. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september år 2001. Arbetet med att förhindra könsstympning handlar i stor utsträckning om att förändra inställningen till denna sedvänja. Uppdraget till Socialstyrelsen är ett led i det arbetet.

Ett särskilt bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet infördes den 1 juli 1982. Det övergripande målet för bidraget är att stärka kvinnors ställning i samhället i syfte att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Bland de föreningar som erhåller detta stöd finns Internationella Kvinnoförbundet (IKF), Riksförbundet för Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor (RIFFI) och WIZO (Women's International Zionist Organisation).

Regeringen har beviljat medel till stiftelsen Kvinnor Kan för att synliggöra kvinnor som har invandrat till Sverige bl.a. genom en bok som lyfter fram kvinnliga förebilder. Vidare har Riksförbundet för Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor (RIFFI) fått bidrag till att bygga upp och utveckla en stödverksamhet för misshandlade kvinnor.

Romska arbetsgruppen vid dåvarande Inrikesdepartementet anordnade år 1998 konferensen Med romer i förändring. Ett av konferensens delseminarier hade titeln Att vara kvinna i de romska grupperna. Det var första gången i svensk historia som ett kvinnoseminarium med representanter från samtliga romska grupper anordnades. Seminariet blev mycket uppskattat. Den romska arbetsgruppen har i mars i år ombildats och fått ett nytt uppdrag. Enligt detta uppdrag ska arbetsgruppen fortsätta det arbete som inletts och vars mål är att öka de nyanlända romernas och de romska kvinnornas delaktighet i samhället.

JämO bedriver sedan något år ett projekt som syftar till att informera invandrarkvinnor om jämställdhetslagen.

Vid Rikskvinnocentrum i Uppsala bedrivs ett forskningsprojekt, Invandrarkvinnor och våld i hemmet. Vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet bedrivs forskningsprojektet Invandrarkvinnor som utsätts för misshandel.

Generellt i kommunernas flyktingprogram ingår frågor om jämställdhet, relationer mellan kvinnor och män och mellan barn och föräldrar. Även kvinnogrupper förekommer där jämställdhet, familjeliv och relationer diskuteras.

Invandrarnas egna organisationer har även en viktig uppgift i att arbeta med attitydfrågor avseende flickors och kvinnors livsvillkor.

Jag håller med Magnus Jacobsson om att männen också måste engageras i jämställdhetsarbetet. Regeringen har därför initierat ett projekt om män och jämställdhetsarbete som kommer att avslutas senast i juni år 2001. Inom ramen för projektet kommer även invandrarnas situation att uppmärksammas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.