jämställdheten inom universitet och högskolor
Skriftlig fråga 1999/2000:168 av Westerlund Panke, Majléne (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-04
- Besvarad
- 1999-11-11
- Anmäld
- 1999-11-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:168
av Majléne Westerlund Panke (s) till utbildningsminister Thomas Östros om jämställdheten inom universitet och högskolorDen 16 februari 1995 överlämnade regeringen propositionen Jämställdheten mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (1994/1995:164). Detta var den första jämställdhetspropositionen med sikte på utbildningsområdet.
Extra medel tillfördes landets universitet och högskolor för att de skulle få större möjlighet att realisera sina egna jämställdhetsplaner. Det var alltså inte fråga om några centrala diktat utan i stället medel för att understödja det redan pågående jämställdhetsarbetet på respektive lärosäte.
Utvärderingar från exempelvis Nationella sekretariatet för genusforskning visar nu att de mål om jämställdheten inom universitet och högskolor som ställts upp på central nivå inte har realiserats ute på landets högskolor och universitet. På vissa håll sjönk andelen kvinnor bland nyrekryterade till lärartjänster under 1998. Den nya lärartjänstreformen tenderar att minska andelen kvinnor bland lektorer och professorer ytterligare i stället för att öka dem.
Med anledning av detta vill jag fråga:
Vad ämnar utbildningsministern vidta för åtgärder för att jämställdhetsarbetet inom universitet och högskolor inte ska avstanna?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:168 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 1999/2000:168 om jämställdheten inom universitet och högskolor
Utbildningsminister Thomas Östros
Majléne Westerlund Panke har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att jämställdhetsarbetet inom universitet och högskolor inte ska avstanna.
Regeringen har under flera år arbetat med att främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom högskolan. Universitet och högskolor har givits mål och särskilda uppdrag för detta. Dessutom har regeringen givit lärosätena särskilda medel för satsningar inom jämställdhetsområdet, bl.a. medel till vissa anställningar som inrättats i jämställdhetssyfte. Det yttersta ansvaret för jämställdhetsarbetet inom högskolan åvilar dock lärosätena.
Riksdagen har tidigare beslutat om principer för s.k. rekryteringsmål för vissa lärosäten i syfte att öka andelen kvinnor bland nyanställda professorer. Rekryteringsmålen för perioden 1997@1999 sattes utifrån en uppskattning av andelen kvinnor i rekryteringsunderlaget. De nya bestämmelserna om befordran trädde i kraft den 1 januari 1999. Förfarandet vid befordran gör att det ännu är för tidigt att göra någon samlad bedömning av hur reformen har påverkat måluppfyllelsen. Det finns emellertid signaler om att den skulle kunna innebära negativa konsekvenser för jämställdheten inom högskolan. Detta är i sådana fall allvarligt.
Regeringen kommer att fortsätta stödja jämställdhetsarbetet inom högre utbildning, bl.a. genom att fastställa nya rekryteringsmål och genom att lyfta fram genusperspektiv i undervisningen. Genusperspektivet är även ett av forskningsrådens kriterier vid bedömningen av ansökan om projektmedel. Regeringen har också givit Högskoleverket i uppdrag att utvärdera måluppfyllelsen för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer samt lämna förslag om nya mål. I uppdraget ingår att analysera hur bestämmelserna om befordran av lektor till professor har påverkat måluppfyllelsen för respektive lärosäte. Jag ser med intresse fram emot att ta del av denna utvärdering som ska redovisas till regeringen senast den 15 juni 2000. Jämställdhet kommer också att ingå i den utvärdering av universitetens och högskolornas kvalitetsarbete som Högskoleverket genomför under hösten 1999. Vidare kommer jämställdhetsfrågorna inom forskningsområdet att tas upp i nästa forskningspolitiska proposition under hösten 2000.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.