jämställdheten i gymnasieskolan
Skriftlig fråga 2004/05:211 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-10-25
- Anmäld
- 2004-10-26
- Besvarad
- 2004-11-03
- Svar anmält
- 2004-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:211
av Christer Nylander (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om jämställdheten i gymnasieskolanRiksdagen behandlade nyligen en proposition om gymnasieskolan. Vi är många som blev besvikna över att det inte fanns med några förslag i gymnasiepropositionen om jämställdheten.
Man ska inte lasta över allt ansvar på skolan. Den bristande jämställdheten är ett samhällsproblem och det är inte skolan som har huvudansvaret för att nå jämställdheten. Det ansvaret måste vi alla vara med och ta på olika positioner och i olika sammanhang.
Men även om skolan inte har huvudansvaret så måste också arbetet för lika villkor föras också där.
Det finns redan i dag en del projekt som till exempel syftar till att motverka könsskillnader när det gäller elevernas val av utbildningsväg i gymnasieskolan. Men ett aktivt jämställdhetsarbete måste föras på många fronter och med olika innehåll och med många olika metoder.
Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att stärka jämställdhetsarbetet i gymnasieskolan?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:211 besvarad av Thomas Östros
Svar på fråga 2004/05:211 om jämställdheten i gymnasieskolan
Utbildningsminister Thomas Östros
Christer Nylander har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att stärka jämställdhetsarbetet i gymnasieskolan.
I all utbildningsverksamhet ska kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter aktivt och medvetet främjas och traditionella könsmönster motverkas. Alla människor ska få pröva och utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Det är avgörande för ett framgångsrikt arbete att jämställdhet ses och behandlas som en fråga om demokrati och härmed som en rättvise- och rättighetsfråga i hela utbildningssystemet. I skrivelsen till riksdagen (skr. 2002/03:140) Jämt och ständigt @ Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden framhåller regeringen att det är bland annat inom utbildningspolitiken som jämställdheten skapar resultat och att jämställdhetsarbetet måste intensifieras och effektiviseras på alla nivåer i utbildningssystemet.
Vi vet att flickor och pojkar bemöts olika och redan tidigt påverkas av sociala förväntningar utifrån deras kön. Därför är det viktigt att arbetet med jämställdhet uppmärksammas och intensifieras redan i förskolan. I augusti 2003 fattade regeringen beslut om en jämställdhetsdelegation för förskolan (U2003:12). Delegationens främsta uppgift är att lyfta fram, förstärka och utveckla förskolans jämställdhetsarbete.
Det är regeringens ambition att den sneda könsfördelningen och den sociala snedrekryteringen på gymnasieskolans studievägar ska minska. Alla elever ska bemötas som individer och alla studievägar ska vara attraktiva alternativ för flickor såväl som pojkar.
I gymnasieskolans läroplan (Lpf94) slås fast att demokratin är grunden för utbildningsverksamheten och demokrati förutsätter jämställdhet. Jämställdhet utgör således en självklar del av skolans undervisning. I läroplanen anges vidare att "skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt." Rektor har som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och att det övergripande kunskapsområdet jämställdhet integreras i undervisningen. De grundläggande värden och kvaliteter som läroplanen uttrycker ska prägla hela kedjan av styrdokument, det vill säga programmål, kursplaner och betygskriterier.
Myndigheterna med ansvar för förskolan och skolväsendet har inom ramen för sina uppdrag ett särskilt ansvar för att främja båda könens lika rätt och möjligheter. I maj 2004 fick Myndigheten för skolutveckling regeringens uppdrag för att utveckla ett material med information om vad jämställdhet är och innebär för skolans uppdrag och åtagande. Myndigheten fick också 2 miljoner kronor för uppdragets genomförande.
För att stödja jämställdhetsarbetet i skolor och kommuner har Myndigheten för skolutveckling tagit fram inspirationsmaterialet "Hur är det ställt? Tack, ojämt!". Bakgrunden är ett tidigare uppdrag från regeringen till Myndigheten för skolutveckling att ta fram och sprida lärande exempel på hur skolor och kommuner i samverkan med olika organisationer och myndigheter arbetar med jämställdhet samt social och etnisk mångfald. Materialet har spridits till alla kommuner och skolor i landet.
Som ett led i implementeringen av förslagen i propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) har Statens skolverk i uppdrag att utarbeta nya kursplaner och programmål. I detta arbete ska vissa angivna perspektiv beaktas, däribland genusperspektivet. Att integrera ett genusperspektiv i utbildningen ger eleverna bättre möjligheter att upptäcka och motverka diskriminerande och ojämställda förhållanden.
Regeringen har ambitionen att det 2004 ska finnas minst en resursperson i genus och jämställdhet i varje kommun. Sedan 2002 har regeringen satsat 2 miljoner kronor årligen på utbildning av så kallade genuspedagoger. Utbildningen bedrivs av Göteborgs universitet och Umeå universitet, på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling och i samverkan med Lärarhögskolan i Stockholm, och riktar sig till lärare i förskola och grund- och gymnasieskola.
Skolan ska utforma sin verksamhet så att könsmönster förändras och vara en plats där grunden läggs för ett framtida samhälle med mer jämställda och jämlika strukturer än dagens. Det långsiktiga arbetet med att förändra samhällets attityder måste ske på alla fronter, i skolan såväl som i det övriga samhället. Genom sitt uppdrag har skolan en central roll i arbetet för ett mer jämställt Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.