jämställdhet som ett kvalitetskriterium inom högskolan
Skriftlig fråga 2003/04:334 av Schyman, Gudrun (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-11-25
- Inlämnad
- 2003-11-25
- Besvarad
- 2003-12-03
- Svar anmält
- 2003-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 november
Fråga 2003/04:334
av Gudrun Schyman (v) till utbildningsminister Thomas Östros om jämställdhet som ett kvalitetskriterium inom högskolanHögskoleverket redovisar i rapporten Lärosätenas arbete med jämställdhet studentinflytande samt social och etnisk mångfald (2003:31) en uppföljning av högskolornas kvalitetsarbete sedan 1999/2000. Generellt har jämställdheten förbättrats vid samtliga lärosäten i den meningen att det finns dokument och organisationer för främjande av jämställdheten, att könsfördelningen bland personal och studenter har blivit jämnare samt att genusperspektivet har fått ett större utrymme i forskning och undervisning i fler ämnen. Inom enskilda ämnen går utvecklingen dock mycket långsamt. Teknik och naturvetenskap är fortfarande en manlig domän medan vård- och lärarutbildningarna har en kraftig överrepresentation av kvinnor.
Hittills gjorda insatser har haft effekt men de är inte tillräckliga. En orsak är att det sällan förs någon djupare diskussion på vilket sätt jämställdheten bidrar till kvaliteten och varför en jämställd högskola är nödvändig. Det behövs tydligare kriterier som beskriver hur och förklarar varför jämställdhet innebär en förbättring av kvaliteten på utbildning och forskning. Ett av få exempel på en sådan tydlighet är att sambandet mellan jämställdhet och genusvetenskap ofta påpekas. Jag vill därför fråga utbildningsminister Thomas Östros:
Vad avser ministern att göra för att jämställdhet ska bli ett tydligt och reellt kvalitetskriterium inom utbildning och forskning vid universitet och högskolor?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:334 besvarad av Thomas Östros
den 3 december
Svar på fråga 2003/04:334 om jämställdhet som ett kvalitetskriterium inom högskolan
Utbildningsminister Thomas Östros
Gudrun Schyman har frågat mig vad jag avser att göra för att jämställdhet ska bli ett tydligt och reellt kvalitetskriterium inom utbildning och forskning vid universitet och högskolor.
Den fråga som Gudrun Schyman tar upp är mycket viktig. Jämställdhet vid våra lärosäten krävs för att högskolan ska ses som en drivkraft för modernisering och förnyelse i samhället. Det är en fråga om legitimitet inför omvärlden och om kvalitet i den högre utbildningen och forskningen.
Regeringens arbete för ökad jämställdhet inom högskolan fokuserar på flera olika aspekter. Det handlar till exempel om jämn könsfördelning bland studenter, doktorander och personal, om fler kvinnor på ledande positioner och om kunskap om jämställdhet och genusperspektiv. I Högskoleverkets rapport Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald @ en uppföljning av Högskoleverkets utvärdering 1999/2000 (2003:31 R) @ konstaterar verket att framsteg har gjorts i jämställdhetsarbetet och att medvetenheten kring frågorna har ökat.
Jag ser positivt på den utveckling som har skett sedan den förra utvärderingen. Inte minst viktigt, i ett långsiktigt perspektiv, är andelen kvinnor inom forskarutbildningen. Könsfördelningen där ger en bild av vilka som kommer att undervisa framtida studenter och vara våra främsta forskare. Läsåret (2001/02) utgjorde kvinnorna 49 % av de nyantagna doktoranderna. Andelen kvinnor bland dem som disputerar har under den senaste tioårsperioden ökat med nästan 16 procentenheter och är nu uppe i 44 %. Den förbättrade könsfördelningen lägger grunden för en mer jämlik rekrytering av forskare, men fråntar på inget sätt universiteten och högskolorna ansvaret för att aktivt verka för att det blir fler kvinnor bland forskarna och lärarna vid våra lärosäten.
Universitet och högskolor ska enligt 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434) i sin verksamhet alltid iaktta och främja jämställdhet. Även i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan ställs krav på ett aktivt främjande arbete för lika rättigheter oavsett exempelvis könstillhörighet. I högskoleförordningen (1993:100) och i regleringsbrev har regeringen på flera punkter förtydligat lärosätenas ansvar och pekar också på behovet av ökad jämställdhet för att främja kvaliteten inom utbildning och forskning. Ett exempel på detta är att jämställdhets- och genuskunskap ska ingå i den högskolepedagogiska utbildning för lärare som regeringen ställer krav på. Regeringen har också fastställt rekryteringsmål för huvuddelen universitet och högskolor beträffande andelen kvinnliga professorer.
Att jämställdhet är en viktig kvalitetsaspekt återspeglas också i de återkommande nationella kvalitetsgranskningar som Högskoleverket genomför. I dem ingår jämställdhet som ett kriterium när bedömargrupperna granskar ett ämne, ett program eller ett lärosätes kvalitetsarbete. Även ovan nämnda rapport från Högskoleverket är ett tydligt exempel på hur jämställdhet som kvalitetsaspekt uppmärksammas.
Kvaliteten inom den högre utbildningen är en av de viktigaste faktorerna för sysselsättning och tillväxt, den sociala och kulturella utvecklingen och för att fördjupa vår demokrati. Jämställdhet är en betydelsefull aspekt i kvalitetsarbetet och något som regeringen uppmärksammar och arbetar för. Jag vill emellertid peka på att i detta arbete bär framför allt universiteten och högskolorna själva ett stort ansvar. För att integrera jämställdhet i verksamheten och lyfta fram genusperspektivet krävs ett medvetet och långsiktigt arbete vid varje lärosäte. Det är ett ansvar som åligger såväl högskolans ledning som dess lärare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.