jämställdhet och kostnadsutjämning
Skriftlig fråga 1998/99:475 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-19
- Besvarad
- 1999-03-31
- Anmäld
- 1999-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 mars
För två månader sedan ställde jag en fråga till statsrådet huruvida statsrådet har för avsikt att följa jämställdhetsdirektivet vad gäller utformningen av propositionen om det kommunala utjämningsbidraget. Statsrådet svarade att han inte nu vill gå in i en sakdiskussion.
I proposition 1994/95:100 bilaga 6 skriver regeringen: "Jämställdhetspolitiken kan inte formas isolerad från andra politikområden. Den berör alla delar av samhället - - - I arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv på politikens alla områden är det angeläget att rikta särskild uppmärksamhet mot de strukturer, både formella och informella, som bidrar till att upprätthålla eller förstärka segregeringen mellan könen och en ojämn maktfördelning, både mellan grupper av kvinnor och män och mellan enskilda - - -."
I ett annat frågesvar (1998/99:270) upplyser finansministern mig om att jämställdhetsdirektivet och kommittéförordningen inte omfattar regeringens propositioner till riksdagen. Finansministern skriver vidare: "Regeringen har emellertid ett kollektivt ansvar för att nå målen för jämställdhetspolitiken och varje statsråd har ett ansvar för att främja jämställdhetsperspektivet inom sitt politikområde."
Min fråga till statsrådet är:
Hur har statsrådet för avsikt att främja jämställdhetsperspektivet inom sitt politikområde, bl.a. inom det kommunala utjämningssystemet?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:475 besvarad av Statsrådet Lars-Erik Lövdén
- Statsrådet Lars-Erik Lövdén
Ulla Hoffmann har frågat mig hur jag har för avsikt att främja jämställdhetsperspektivet inom mitt politikområde, bl.a. inom det kommunala utjämningssystemet.
Utbudet av kommunal service har stor betydelse för individers och hushålls levnadsförhållanden. Män och kvinnor är i olika utsträckning beroende av den kommunala servicen. Utjämningssystemets primära syfte är att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Detta sker genom en långtgående utjämning av skillnader i skatteinkomster och genom att beakta strukturella kostnadsskillnader i den kommunala verksamheten. Däri ligger inte minst att i utjämningen ta hänsyn till sådana skillnader i behov av kommunal verksamhet som har att göra med befolkningens sammansättning, t.ex. vad gäller kön, ålder och sociala förhållanden.
I utjämningssystemet beaktas genomgående både kvinnors och mäns behov av service i den mån de kan innebära strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner respektive landsting. Utjämningssystemet får därigenom också en betydelse för jämställdheten. Utjämningssystemets syfte är däremot inte att styra hur resurserna används i den kommunala verksamheten. Avvägningen mellan olika verksamheter liksom valet av utbudsnivå och kvalitet beslutas av de enskilda kommunerna och landstingen. Utjämningssystemet är därför så utformat att det skall vara neutralt i dessa avseenden.
Den kommunala utjämningsutredningen, som tillsattes hösten 1995 har haft i uppdrag att följa upp, utvärdera och utveckla utjämningssystemet. Regeringen bereder nu utredningens förslag och avser att lämna förslag till riksdagen om förändringar i utjämningssystemet från år 2000 i samband med 1999 års ekonomiska vårproposition. Jag vill därför inte nu gå in i en sakdiskussion om förslaget till förändringar i kostnadsutjämningen från år 2000.
Som svar på Ulla Hoffmanns fråga vill jag säga att regeringen anser att jämställdhetsfrågorna är viktiga. Utjämningssystemets uppgift är att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. I detta ligger också att kommuner och landsting får likvärdiga möjligheter att främja jämställdheten mellan män och kvinnor. Det är sedan de enskilda kommunerna och landstingen som skall utforma och bedriva verksamheten utifrån lokala behov och krav. Det är också på lokal nivå som jämställdhetsaspekten bäst kan tillgodoses.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.