Jämställdhet i vården
Skriftlig fråga 2007/08:30 av Acketoft, Tina (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-10-02
- Inlämnad
- 2007-10-02
- Besvarad
- 2007-10-10
- Svar anmält
- 2007-10-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:30 Jämställdhet i vården
av Tina Acketoft (fp)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
Fortfarande finns det omotiverade skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgången till utredning och behandling av en rad sjukdomar, konstaterar nu Sveriges Kommuner och Landsting i en kunskapsöversikt över den ojämställda vården. Till exempel får kvinnor med hjärtinfarkt vänta längre på undersökning och EKG-tagning än män.
Sammanställningen visar bland annat också att kvinnor har mindre chans än män att få nyare, bättre och dyrare läkemedel och att kvinnor får vänta längre än män på gråstarroperationer. Tyvärr är inte detta den enda rapporten med dessa resultat. Tidigare undersökningar har visat att kvinnor får vänta längre på ambulans, att de skrivs ut tidigare från sjukhus och att man missar diagnoser för att kvinnor inte visar samma symtom som män. Kvinnor och män får alltså vård utifrån kön, oftast med mannen som norm.
Folkpartiet har länge krävt att hela vägen från bemötandet av patienten till receptförskrivande måste utgå från ett individ- och genusperspektiv. All läkar- och vårdutbildning måste innehålla ett genusperspektiv. För att komma dit behöver vi könsspecifik statistik över läkemedelsanvändningen och enheter specialiserade på forskning kring kvinnorelaterade sjukdomar och ett genusperspektiv i vården.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag socialministern vilka åtgärder han avser att vidta för att säkerställa en jämställd vård och omsorg.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:30 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2007/08:30 Jämställdhet i vården
Socialminister Göran Hägglund
Tina Acketoft har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa en jämställd vård och omsorg.
Som jag angav i mitt svar till Marianne Kierkemann den 3 oktober 2007 i samma ärende är jag liksom frågeställarna mycket bekymrad över de uppgifter som presenteras i rapporten (O)jämställdhet i hälsa och vård som Sveriges Kommuner och Landsting publicerade för en tid sedan. Det som är mest oroande är att flertalet av de problem som redovisas i rapporten har varit kända under många år, och att de trots det fortfarande utgör ett hot mot kvinnors och mäns lagstadgade rätt till vård på lika villkor utifrån individuella behov.
Många av de problem som identifierats när det gäller skillnader i bemötande och behandling mellan kvinnor och män kan förklaras med bristande medvetenhet och kunskap. Stärkta utbildningsinsatser för såväl vårdpersonal som beslutsfattare på alla nivåer i vården är därför mycket angeläget. Detta är ett ansvar som främst vilar på vårdens huvudmän.
För att förbättra kunskapsbasen på detta område har regeringen beslutat att bevilja Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) totalt 90 miljoner kronor under åren 2008–2010 för forskning om kvinnors hälsa. Samtidigt har regeringen tillfört medel för att Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) ska utarbeta nya rutiner för spridning av ny forskning inom vården i syfte att snabbt fasa ut metoder som inte bygger på senaste evidens.
Regeringens satsningar på ökad tillgänglighet, förbättrad informationsförsörjning och stärkt patientinflytande har ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Målsättningen är att ge patienten lättanvända och kraftfulla verktyg för att utifrån individuella förutsättningar kunna vara en aktiv påtryckare i vårdens förbättringsarbete. Detta sker genom att information om öppna kvalitetsjämförelser, väntetider och forskningsresultat kommer att göras tillgängliga via flera olika kanaler.
Samtidigt pågår arbete med att utveckla uppföljningen av vårdens prestationer ur ett jämställdhetsperspektiv. Till exempel bedriver Socialstyrelsen tillsammans med landstingen ett utvecklingsarbete för att de patienter som behandlas inom vårdgarantin ska kunna följas upp ur ett ålders- och jämställdhetsperspektiv.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 föreslagit ett nytt mål för politikområdet hälso- och sjukvård. I anslutning till det nya målet tydliggörs att en tillgänglig och behovsanpassad vård förutsätter ett ökat fokus på kvinnors och mäns skilda behov och villkor. Genom det nya målet förbättrar regeringen möjligheterna för tillsynsmyndigheterna att löpande följa upp och analysera exempelvis bemötande- och tillgänglighetsfrågor. Därigenom ökar också trycket på sjukvårdshuvudmännen att ytterligare höja ambitionsnivån för att säkerställa att en likvärdig vård kan erbjudas alla utifrån individuella förutsättningar och behov.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.