jämställdhet i privat vård
Skriftlig fråga 1998/99:635 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-05-19
- Anmäld
- 1999-05-25
- Besvarad
- 1999-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 maj
Socialminister Lars Engqvist har aviserat en mer öppen attityd till att låta en större del av hälso- och sjukvården bedrivas av privata vårdgivare. I Kvinnomaktutredningen finns beskrivet att det är dåligt ställt med jämställdheten inom näringslivet. Endast 3 % av styrelseledamöterna i börsnoterade företag är kvinnor och det finns endast en kvinnlig vd bland 229 börsnoterade företag.
Vad gäller jämställdheten i de politiska församlingarna är det betydligt bättre, även om det fortfarande finns en del att göra.
När man nu aviserar en större andel privata vårdgivare i Sverige blir jag oroad vad gäller jämställdhetsfrågorna. När vården bedrivs genom politiska beslut kan vi påverka men det har vi inte möjlighet att göra när det är företag som är vårdgivare. Som jag ser det är risken uppenbar att det jämställdhetsarbete som genomförts inom den offentliga hälso- och sjukvården inte tas till vara när denna övergår till en privat vårdgivare.
Min fråga till ministern är om ministern har för avsikt att genomföra en analys av jämställdheten före en ökad privatisering eller fler entreprenader inom vård och omsorg.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:635 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
den 2 juni
Carina Hägg har frågat mig om jag avser att genomföra en analys av jämställdheten före en ökad privatisering eller fler entreprenader inom vård och omsorg.
Vårt sjukvårdssystem är uppbyggt enligt principen att det är sjukvårdshuvudmännen, som utifrån de grundläggande bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen, ansvarar för att medborgarna erbjuds hälso- och sjukvård och för finansieringen av vården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen står det också sjukvårdshuvudmännen fritt att sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som man ansvarar för enligt lagen, dock inte uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Med andra ord är det sjukvårdshuvudmännen som beslutar om hur vården skall produceras. Regeringen varken kan eller bör därför gå in och styra organiseringen av hälso- och sjukvården.
Jag har i olika sammanhang välkomnat alternativ till den traditionella driften i offentlig regi, eftersom jag anser att konkurrens inom produktionen av hälso- och sjukvård bidrar till att öka kostnadsmedvetandet och nytänkandet. Vidare är det positivt ur rekryteringssynpunkt att det finns olika driftsformer. Även för patienterna har de alternativa driftsformerna medfört positiva effekter, bl.a. en ökad tillgänglighet till vården och ett bättre bemötande.
Sedan 1980 regleras jämställdhetsfrågorna i arbetslivet i jämställdhetslagen som innehåller dels regler om diskrimineringsförbud och dels regler om arbetsgivares skyldigheter att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Jag förutsätter att även privata företag följer denna lag. Emellertid återstår enligt min mening en hel del att göra vad gäller jämställdhetsarbetet hos såväl offentliga som privata arbetsgivare.
Det är därför viktigt att man arbetar aktivt med jämställdhetsfrågorna inom båda dessa sektorer.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.