jämställdhet i International Criminal Court
Skriftlig fråga 2002/03:463 av Ek, Lena (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-02-03
- Anmäld
- 2003-02-04
- Besvarad
- 2003-02-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 februari
Fråga 2002/03:463
av Lena Ek (c) till utrikesminister Anna Lindh om jämställdhet i International Criminal CourtDet var ett stort framsteg i arbetet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt när International Criminal Court kunde inrättas. Domstolen blir världens första permanenta domstol för att beivra brott som folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten. Nu pågår arbetet med att formera domstolen och 45 kandidater till domarpositionerna har nominerats. Av dessa är bara tio, mindre än en fjärdedel, kvinnor. I domstolens stadga slås fast att det ska utses en rättvis representation avseende män och kvinnor.
Min fråga till ministern blir därför:
Vad avser utrikesminister Anna Lindh att göra för att domstolen ska fylla kraven i stadgan om rättvis representation avseende män och kvinnor?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:463 besvarad av Anna Lindh
Svar på fråga 2002/03:463 om jämställdhet i International Criminal Court
Utrikesminister Anna Lindh
Lena Ek har frågat mig vad regeringen tänker göra för att den internationella brottmålsdomstolen ska uppfylla kraven i domstolens stadga om en rättvis representation avseende kvinnor och män bland domarna.
Låt mig inledningsvis säga att domstolens stadga trädde i kraft den 1 juli förra året och att det i dag finns 89 anslutna stater.
Ikraftträdandet var en historisk händelse som uppmärksammades världen över och av många betecknades som den kanske största händelsen på den internationella rättens område efter antagandet av FN:s stadga och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
För att domstolen ska få en så kompetent och representativ sammansättning som möjligt, har man i domstolens stadga satt upp särskilda kriterier för detta. Vid val av domare ska beaktas att de huvudsakliga rättssystemen i världen är företrädda, att det finns en skälig geografisk representation samt en rättvis representation av manliga och kvinnliga domare. Medan de två första kraven är vanliga i sådana här sammanhang är kravet på en rättvis fördelning mellan könen en välkommen nyhet.
Procedurreglerna för nominering och val av domare antogs formellt av det första så kallade statspartsmötet i september förra året. Inför detta hade Sverige deltagit i en mindre informell grupp av länder som är engagerade i frågan om respekten för ovannämnda kriterier. En rättvis fördelning mellan kvinnliga och manliga domare är en för den internationella brottmålsdomstolen särskilt viktig aspekt med tanke på de brott för vilka domstolen givits kompetens. Enligt min mening har vi anledning att vara nöjda med reglerna för domarvalen.
Såvitt gäller domarvalen hade sammanlagt 45 kandidater anmälts inom utsatt frist. Av dessa var 10 kvinnor. Valen avslutades förra veckan. Tillsammans med de övriga nordiska länderna stod Sverige bakom Finlands kandidat Erkki Kourula som till vår glädje också blev invald. Valet till de 18 domartjänsterna ledde vidare till att sju kvinnor valdes: Maureen Harding Clark (Irland), Fatoumata Diarra (Mali), Elizabeth Odio Benito (Costa Rica), Sylivia H. Steiner (Brasilien), Navanthem Pillay (Sydafrika), Anita Usacaka (Lettland) och Akua Kuenyehia (Ghana). Sverige välkomnar detta resultat då det rör sig om ytterst kompetenta personer, flera med särskild kunskap om brott mot kvinnor och barn.
Något krav på en exakt kvot om 50 % kvinnor respektive män finns inte i domstolens stadga. Den kvinnliga andelen domare kunde ha varit högre än den nu blev i dessa första val. Andelen är dock långt högre än i andra internationella domstolar. Vi ska också hålla i minnet att de nu valda domarnas mandattider genom lottdragning bestämts till 3,6 respektive nio års mandattider (för en tredjedel vardera) i syfte att skapa en rotationsordning. Det gör att vi redan inom tre år kommer att kunna rösta in en ny tredjedel av domarna. Därmed får vi ganska snart möjlighet att uppnå en sådan representation i domargruppen och en sådan överensstämmelse med stadgans kriterier som vi vill åstadkomma.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.