Jämställda sjukpenningtal mellan män och kvinnor
Skriftlig fråga 2020/21:2565 av Linda Lindberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-15
- Överlämnad
- 2021-04-16
- Anmäld
- 2021-04-20
- Svarsdatum
- 2021-04-28
- Besvarad
- 2021-04-28
- Sista svarsdatum
- 2021-04-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
I regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan kan man konstatera att det åren 2016–2020 har framförts att Försäkringskassan ska arbeta för att skillnaden i sjukpenningtal mellan män och kvinnor ska minska. Det vill säga att de ska vara mer jämställda.
Jag ställde en fråga till statsrådet Märta Stenevi under frågestunden, och statsrådet framförde att syftet i stort var att fler kvinnor mitt i livet fortare ska kunna återgå till arbete genom rehabilitering.
Jag instämmer i vikten av att människor inte ska fastna i långa sjukskrivningar och att rehabilitering är en viktig del i detta.
Vi vet samtidigt att regeringen har haft och till viss del har omänskliga krav i regleringsbreven med ett avslagstempo Sverige aldrig tidigare skådat.
Bland alla dessa avslag är det ett faktum att fler kvinnor än män får avslag på sin ansökan om sjukpenning. För att nå ett sådant mål bör handläggarens fokus helt enkelt fästas på könet och inte individens behov av rehabilitering eller rätt tillsjukpenning.
Det är här jag ställer mig frågan till hur lämpligt det de facto är med en sådan skrivelse.
Jag önskar med anledning av ovan ställa en fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi:
Anser statsrådet att en formulering om jämställda sjukpenningtal främjar jämställdheten i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2565 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2020/21:2565 av Linda Lindberg (SD)
Jämställda sjukpenningtal mellan män och kvinnor
Linda Lindberg har frågat mig om jag anser att en formulering om jämställda sjukpenningtal främjar jämställdheten i Sverige.
Kvinnor är sjukskrivna i högre utsträckning än män. Kvinnors sjukpenningtal är 82 procent högre än mäns. Denna relativa skillnad har minskat något men är fortfarande alldeles för hög. Den stora skillnaden är ett resultat av flera faktorer. Bland annat är arbetsmarknaden könssegregerad, vilket innebär att kvinnor och män möter olika arbetsförhållanden. Höga prestationskrav, lägre resurser i arbetet och höga emotionella och psykologiska krav kännetecknar de s.k. kontaktyrken där många kvinnor arbetar och där det råder en överrisk för sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Ytterligare en faktor som bidrar till kvinnors högre sjukskrivningar är förekomsten av dubbelarbete, dvs. kombinationen av att förvärvsarbeta och samtidigt ha huvudansvaret för barn och hem.
Problemet med kvinnors högre sjukfrånvaro kan alltså inte rättas till med enbart åtgärder inom sjukförsäkringen – det är ett samhälleligt problem som kräver åtgärder inom flera politikområden. Inom sjukförsäkringen är det viktigt att Försäkringskassan säkerställer att kvinnor får det stöd de behöver för att komma åter till arbete.
I målet för sjukförsäkringen i Försäkringskassans regleringsbrev framgår att omotiverade skillnader i sjukpenningtal mellan kvinnor och män ska minska, liksom omotiverade regionala skillnader i sjukfrånvaro. Det handlar om likvärdig rätt till sjukpenning. Rätt till sjukpenning ska inte avgöras av var i landet du bor eller om du är man eller kvinna. Både män och kvinnor ska ha rätt till sjukpenning om deras arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och både män och kvinnor ska ha rätt till stöd för att återgå i arbete.
Regeringen har den 8 april fattat beslut om att revidera målet för sjukförsäkringen i regleringsbrevet till Försäkringskassan. Genom ändringen vill regeringen tydliggöra förväntningarna på Försäkringskassan efter den lagändring som trädde i kraft den 15 mars om en flexiblare rehabiliteringskedja. Lagändringen tydliggör krav på Försäkringskassan att i sin handläggning främja att människor så snart som möjligt får vård, behandling och rehabilitering för att kunna återgå i arbete. I det reviderade målet betonas att Försäkringskassans samlade arbete ska leda till att sjukpenningtalet minskar långsiktigt med fokus på förebyggande insatser, tidigare rehabiliteringsinsatser och bättre samordning.
Stockholm den 28 april 2021
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.