JämO:s arbete med diskrimineringsfrågor

Skriftlig fråga 2000/01:443 av Frebran, tredje vice talman Rose-Marie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-14
Besvarad
2000-12-20
Anmäld
2001-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 december

Fråga 2000/01:443

av tredje vice talman Rose-Marie Frebran (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om JämO:s arbete med diskrimineringsfrågor

Löneinkomsterna fördelar sig olika mellan könen och skillnaderna ökar ju längre man arbetar. Lönesättningen avspeglar värderingar och det är en anständighetsfråga att undanröja osakligt motiverade löneskillnader. Arbetet med att motverka osakliga löneskillnader är en viktig del av JämO:s verksamhet. Det är därför bekymmersamt att området för diskriminering och arbetsvärdering inom JämO minskat sin andel, medan informationsområdet ökat, enligt ombudsmannens egen årsredovisning.

Information är nödvändigt, men en ökning på bekostnad av det konkreta arbetet med diskrimineringsfrågorna kan inte vara effektivt. Det konkreta arbetet måste prioriteras kraftfullt.

Jag vill därför fråga jämställdhetsministern om regeringen i regleringsbrev till JämO-ämbetet är beredd att prioritera det konkreta arbetet med diskrimineringsfrågorna?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:443 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg

den 20 december

Svar på fråga 2000/01:443 om JämO:s arbete med diskrimineringsfrågor

Jordbruksminister Margareta Winberg

Enligt Rose-Marie Frebran har JämO:s verksamhetsgren Diskriminering minskat sin andel av ärenden medan verksamhetsgrenen Information ökat "enligt ombudsmannens årsredovisning".

Antalet diskrimineringsärenden har ökat med 20 % under år 1999 i förhållande till året innan (från 91 till 110 ärenden). Det är framför allt ärenden avseende lönediskriminering och sexuella trakasserier som ökat medan antalet anmälda ärenden gällande diskriminering vid tjänstetillsättning har minskat.

Antalet avslutade diskrimineringsärenden har ökat något för år 1999 i jämförelse med 1998.

Myndighetens informationsverksamhet bedrivs via många kanaler. JämO producerar en mängd olika trycksaker där särskilt tidningen Jämsides, JämO:s Nyhetsbrev, handböcker och broschyrer kan nämnas. JämO eftersträvar tillgänglighet gentemot allmänheten. Information efterfrågas också i stor utsträckning genom elektronisk post.

Kostnaderna för JämO:s olika publikationer var för år 1999 2,4 miljoner kronor och för år 1998 3,1 miljoner kronor.

Jag kan med utgångspunkt från JämO:s årsredovisning 1999 inte dra de slutsatser som Rose-Marie Frebran gör.

Den skärpta jämställdhetslagen innebär ju också att JämO får möjlighet att arbeta än mer intensivt med det aktiva jämställdhetsarbetet, bl.a. genom att diskrimineringsförbudet kommer att omfatta hela anställningsprocessen. Vidare skärps kraven för arbetsgivare som omfattas av lagen fr.o.m. årsskiftet vad avser lönekartläggning.

Myndigheten JämO kommer fr.o.m. budgetåret 2001 att erhålla ett anslag på ca 19 miljoner kronor för sin verksamhet, vilket är ca 2 ½ miljoner kronor mer än för 2000. Det är viktigt att JämO även i framtiden är aktiv inom samtliga verksamhetsgrenar; diskrimineringsärenden, information, tillsyn och utvecklingsarbete.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.