jämlikhet i arbetsskadeförsäkringen
Skriftlig fråga 1999/2000:363 av Stalin, Kerstin-Maria (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-13
- Besvarad
- 1999-12-21
- Anmäld
- 2000-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:363
av Kerstin-Maria Stalin (mp) till statsrådet Ingela Thalén om jämlikhet i arbetsskadeförsäkringenTCO har anmält Sverige till EG-kommissionen för vad de anser vara könsdiskriminering i den svenska arbetsskadeförsäkringen. Regeringen har svarat i ett brev daterat till den 10 november 1999. Tyvärr visar regeringens svar på mycket liten förståelse för och intresse av att sätta sig in i och åtgärda de av TCO beskrivna problemen.
TCO visar i sin anmälan främst på två ojämlikheter som enligt dem, och enligt mig, är mycket orättvisa. Den bakomliggande orsaken till de två ojämlikheterna beror på att arbetsmarknaden fortfarande är starkt könssegregerad och att det är kvinnor som går ned i tjänstetid för att få mer tid till sina barn.
Kvinnors arbetsskador är i stor utsträckning belastningsskador. Genomgripande forskning visar på sambanden mellan utsatta kvinnors arbeten och uppkomna skador. I enskilda fall är det, trots att kunskaperna finns, nästan omöjligt att bevisa att långvarig belastning ger upphov till skada.
Den som är partiellt tjänstledig för vård av barn under några år och samtidigt drabbas av arbetsskada går en dyster framtid till mötes. Arbetsskadelivräntan beräknas då nämligen på deltidsarbete. Givetvis borde ersättningen, likt andra försäkringar mot inkomstbortfall, beräknas utifrån en uppskattning av de möjliga inkomster som går förlorade på grund av skada.
Avser ministern verka för att ge kvinnor i ovan nämnda situationer mer jämlika arbetsskadevillkor, i förhållande till övriga befolkningen i allmänhet och män i synnerhet?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:363 besvarad av statsrådet Ingela Thalén
Svar på fråga 1999/2000:363 om jämlikhet i arbetsskadeförsäkringen
Statsrådet Ingela Thalén
Kerstin-Maria Stalin har frågat mig om jag har för avsikt att verka för att kvinnor får mer jämlika arbetsskadevillkor i förhållande till övriga befolkningen i allmänhet och män i synnerhet. Stalin refererar till den anmälan mot Sverige som TCO har ingivit till Europeiska kommissionen. Stalin anger att det nästan är omöjligt att bevisa att långvarig belastning ger upphov till skada samt att de som är partiellt tjänstlediga för vård av barn får livräntan beräknad på deltidsarbetet.
När det gäller möjligheten att få belastningsskador godkända som arbetsskador vill jag säga följande. Med dagens regler i lagen om arbetsskadeförsäkring vill man uppnå en på vetenskaplig grund baserad skadebedömning och därmed ett närmande till den skadeståndsrättsliga bedömningen. Det krävs i dag en samlad kunskap inom den medicinska vetenskapen för att en faktor i arbetsmiljön ska betraktas som skadlig. Uppfattningen om en viss faktors skadlighet måste vara relativt allmänt accepterad inom den medicinska vetenskapen. Det är inte orimligt att bedömningen av en faktors skadlighet ska vila på vetenskaplig grund, i synnerhet inte som reglerna innebär att framsteg inom den medicinska vetenskapen kan komma att utvidga kretsen av personer som får sina skador godkända som arbetsskador. Om man gör avkall på det vetenskapliga underlaget kan arbetsskadeförsäkringen komma att ersätta skador som inte beror på arbetet. Jag vill även understryka att individuella hänsyn tas såväl vid bedömningen av skadligheten som vid sambandsbedömningen. Det innebär i princip att, om en kvinna och en man utsätts för samma belastning i arbetet och drabbas av samma sjukdom, kvinnan har lättare att få sin arbetsskada godkänd. Det är således inte den manliga normen som gäller i arbetsskadeförsäkringen utan försäkringen tar hänsyn till individens förutsättningar. Det är självfallet behjärtansvärt att sjuka och skadade människor får ersättning för inkomstbortfall men om ersättningen ska utges från arbetsskadeförsäkringen, så ska det heller inte råda några större tvivel om att skadan är en arbetsskada. Självfallet kan det förekomma att enskilda arbetsskadeärenden handläggs fel, något som Riksförsäkringsverket också har uppmärksammat i sin senaste tillsynsrapport från arbetsskadeområdet. RFV avser att fortlöpande utöva särskild tillsyn över arbetsskadeområdet för att tillse att ärendehantering och tillämpning sker på avsett sätt och att brister som påtalats avhjälps. RFV har även för avsikt att anordna konsensusseminarier för att öka den samlade kompetensen inom arbetsskadeområdet. Dessa insatser är av stor betydelse för tillämpningen av arbetsskadeförsäkringen.
När det gäller frågan om deltidsarbetande vill jag nämna följande. Enligt 4 kap. 5 § lagen om arbetsskadeförsäkring, utgörs livränteunderlaget av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid den tidpunkt från vilken livränta ska utges eller den inkomst som då skulle ha utgjort den sjukpenninggrundande inkomsten om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden. Det är dock inte uteslutet att inom ramen för arbetsskadeförsäkringen göra skälighetsantaganden om den inkomst en försäkrad skulle haft som frisk. I praxis har fastslagits att när en försäkrad på grund av en arbetsskada inte kan påbörja en anställning som har avtalats eller utlovats före skadan beaktas ändå den förväntade inkomsten vid fastställande av livränteunderlaget. Vilka påstådda eller förväntade inkomstökningar som helst kan dock inte läggas till grund för livränteunderlaget. Vilka skälighetsantaganden som är möjliga att göra beror på den bevisning som ges in till berörd myndighet eller domstol. Kravet på bevisning är lika för alla försäkrade oavsett kön.
Arbetsskadeförsäkringen har nyligen varit föremål för utredning. Med anledning av detta bereds för närvarande olika frågor om arbetsskadeförsäkringen inom Socialdepartementet. Vid ett seminarium den 15 december om arbetsskadeproblematiken behandlades bl.a. frågor om medicinska och psykologiska basfakta ur ett könsperspektiv. Seminariet bidrog med värdefull information på flera områden. Arbetsskadeförsäkringen har för mig ett tydligt klass- och könsperspektiv. I bedömningen av hur arbetsskadeförsäkringen fungerar har regeringen att ta ställning till den information som utredningen presenterade och de synpunkter som senare har förts fram i olika sammanhang, bl.a. är det av stor vikt att beakta de synpunkter som lämnades i samband med seminariet. Som regeringen tidigare har aviserat i budgetpropositionen för år 2000 avser jag att våren 2000 lämna förslag till förändring av arbetsskadeförsäkringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.