Jämlik vård

Skriftlig fråga 2021/22:1873 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-08-15
Överlämnad
2022-08-16
Besvarad
2022-08-30
Svarsdatum
2022-08-30
Sista svarsdatum
2022-08-30
Anmäld
2022-09-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Centralt för det svenska sjukvårdssystemet är att Sveriges hälso- och sjukvård ska vara likvärdig och tillhandahållas på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär kort sagt att man som patient ska kunna förvänta sig ett likvärdigt bemötande, oavsett i vilken region man söker vård. Vi vet dock alla att det inte är så i dag. Väntetiderna varierar och i vissa fall sorgligt nog också kunskapen eller förmågan att erbjuda rätt hjälp.

Något som förvärrar denna problematik och därmed också försvårar målet om en jämlik vård i hela landet är det faktum att vi har 21 sjukvårdsregioner med olika sjukvårdssystem i stället för ett samordnat system med ett statligt huvudmannaskap. Därtill ser vi återkommande hur socialministern gör utspel om att försvåra för de patienter som till följd av oro för den bristande kvaliteten och osäkerheten i svensk vård önskar skaffa privata försäkringar – detta trots att agerandet från dessa patienter som redan bidrar till det gemensamma de facto också innebär ökade resurser till den allmänna vården.

För att gå in på en väldigt specifik åkomma som ur ett individuellt perspektiv kan innebära oerhörda svårigheter i vardagen kan man lyfta frågan om histaminintolerans. Om man som patient söker hjälp för misstänkt histaminintolerans i Västra Götalandsregionen finns där en gedigen kunskap om åkomman. Därtill tar man det på allvar, och patienten i fråga kan också förvänta sig en utredning för att sedan få råd och hjälp från kunniga dietister och allergologer inom vården. Om samma patient efterfrågar denna hjälp i Stockholm kan det heta att åkomman inte ens existerar och det blir inte ens någon utredning genomförd – med hänvisning till att det vetenskapliga underlaget brister. Så kan det inte få fortsätta.

Socialminister Lena Hallengren önskas svara på följande fråga:

 

Mot bakgrund av de skillnader som patienter i dag möter baserat på vilken sjukvårdsregion de tillhör, kan vi förvänta oss att ministern verkar för att det ska bli lättare för patienter att söka vård privat, eller vilka åtgärder avser hon att vidta för att skapa en jämlik vård?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1873 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

S2022/03491 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1873 av Markus Wiechel (SD)
Jämlik vård

Markus Wiechel har frågat mig om jag kommer att verka för att det ska bli lättare för patienter att söka vård privat, eller vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa en jämlik vård.

Det är regionerna och kommunerna som ansvarar för att planera och organisera sjukvården i Sverige. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) är målet med hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Regeringen stöttar genom olika satsningar regionerna i arbetet med att utveckla sjukvården så att den blir mer jämlik och mer tillgänglig i hela landet. Om viss vård inte ges i hemregionen är det möjligt att söka vård i en annan region. Regeringen har också avsatt medel för att vården aktivt ska hjälpa patienten att få vård i tid, om hemregionen inte kan erbjuda det.

Strategiskt viktiga frågor som bidrar till att rätt kunskap når huvudmän och professioner inom hälso- och sjukvården behandlas av Rådet för styrning med kunskap, där tio myndigheter ingår. Genom partnerskapet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården mellan lokal, regional och nationell nivå arbetar myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner för att förbättra kunskapsstyrningen. Syftet är att bidra till att professioner och vårdgivare får jämlik tillgång till, och kan använda, bästa möjliga kunskap i mötet med patienten. Regeringen har avsatt medel 2022 för att stärka det regionala kunskapsstyrningsarbetet.

Avslutningsvis har regeringens tillgänglighetsdelegation föreslagit att vården aktivt ska hjälpa patienter som av något skäl inte kan få vård i rimlig tid i sin hemregion att få det i en annan region. Detta i stället för att patienten själv ska behöva leta sig fram, vilket frågeställaren tycks vara inne på. Tillgänglighetsdelegationens förslag är för närvarande på remiss.

Stockholm den 30 augusti 2022

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.