jämkad bodelning
Skriftlig fråga 2001/02:499 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-09
- Anmäld
- 2002-01-15
- Besvarad
- 2002-01-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 januari
Fråga 2001/02:499
av Helena Bargholtz (fp) till justitieminister Thomas Bodström om jämkad bodelningMisshandel mellan makar slutar ofta med separation eller att makarna tar ut skilsmässa. När äktenskapet upplöses ska bodelning göras. För att inte eventuellt skadestånd som kvinnan erhållit från mannen, som misshandlat henne, ska ingå i bodelningen och således gynna mannens ekonomiska situation, borde äktenskapsbalkens regler utformas så att en jämkning blir möjlig. Bodelningen måste också genomföras skyndsamt så att mannen inte förbrukar de gemensamma tillgångarna.
Jag vill därför fråga:
Är statsrådet berett att vidta åtgärder för att stärka misshandlade kvinnors ställning i samband med bodelningen?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:499 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2001/02:499 om jämkad bodelning
Justitieminister Thomas Bodström
Helena Bargholtz har frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder för att stärka misshandlade kvinnors ställning i samband med bodelning. Helena Bargholtz tar upp det fallet att en man har misshandlat sin hustru och senare betalat skadestånd till henne. För att pengarna inte ska ingå i bodelningen och gynna mannens ekonomiska situation borde, enligt Helena Bargholtz, äktenskapsbalkens regler utformas så att en jämkning av bodelningen blir möjlig. Liknande frågor har i höstas ställts av Johnny Gylling och Berit Adolfsson.
Ett utdömt skadestånd på grund av brott kan påverka en bodelning på flera sätt. För det första kan en av makarna ha en fordran på skadestånd mot den andre maken eller mot någon annan. Enligt reglerna i äktenskapsbalken kan det finnas utrymme för att undanta en sådan fordran från de tillgångar som ska ingå i bodelningen. För det andra kan det, som i det fall Helena Bargholtz tar upp, vara så att skadeståndet redan har betalats ut. Då kan pengarna antagligen inte hållas utanför bodelningen. För det tredje kan det vara så att en av makarna har en skuld som avser skadestånd. Frågan om en sådan skuld ska beaktas i en bodelning är aktuell i ett fall som det har rapporterats om i massmedierna och som nu ska prövas av hovrätten.
Även om en tillgång eller skuld som avser skadestånd ska ingå i bodelningen finns det enligt gällande regler ändå möjlighet att ibland komma till rätta med otillfredsställande resultat. När det skulle vara oskäligt att en av makarna får lämna ifrån sig egendom till den andra maken, kan man nämligen jämka bodelningen. Jämkningen sker då på det sättet att maken med störst giftorättsgods får behålla mer än vad han eller hon annars skulle ha fått behålla. Men jämkningen kan med nuvarande regler inte leda till att den sämst ställde maken får en större lott än vid vanlig hälftendelning.
Jag håller med Helena Bargholtz om att det i vissa fall kan upplevas som otillfredsställande att ett skadestånd på grund av brott påverkar en bodelning.
Som jag har sagt i svaren till Johnny Gylling och Berit Adolfsson tänker jag följa det mål som nu är överklagat till hovrätten. Jag vill i avvaktan på domstolarnas prövning inte uttala mig närmare om behovet av åtgärder. Om det visar sig att reglerna ger tvivelaktiga resultat, kommer jag dock att se till att frågan om en översyn av bodelningsreglerna övervägs.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.