jaktutbildning i skolan

Skriftlig fråga 1998/99:110 av Lindvall, Gudrun (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-11-26
Anmäld
1998-11-30
Besvarad
1998-12-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:110 av Gudrun Lindvall (mp) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om jaktutbildning i skolan

den 26 november

Jägarkåren är orolig för att åldern bland jägarna blir allt högre. De unga vill inte börja jaga som förr och rekryteringen anses för liten. För att råda bot på detta har man på vissa håll uppvaktat skolor för att få komma in och sprida sitt budskap. Detta har man fått och eftersom påverkan "tar" bättre längre ned i åldrarna har så små barn som lågstadiebarn fått leka jakt för att bli intresserade av att jaga i vuxen ålder.

Att skolan på detta sätt aktivt hjälper Jägareförbundet att klara rekryteringen i framtiden kan inte vara en uppgift för skolan. Man kan tycka vad man vill om jakt, men det handlar om att bruka vapen, något det inte finns någon anledning att propagera för. Många unga människor är i dag vegetarianer och kan uppleva det som mycket stötande att skolan propagerar för jakt och köttätande.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:

Hur avser statsrådet agera för att förhindra denna typ av påverkan på barnen i den svenska skolan?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:110 besvarad av Statsrådet Ingegerd Wämersson

Svar på fråga 1998/99:110 om jaktutbildning i skolan
    Statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 2 december

Gudrun Lindvall har frågat mig hur jag avser att agera för att förhindra att organisationer genom information i skolan om sin verksamhet påverkar barnen i den svenska skolan.

Enligt Gudrun Lindvall har Jägareförbundet på sina håll fått komma in i skolor och sprida information om sin verksamhet. Lindvall ser detta som en åtgärd från förbundets sida för att rekrytera medlemmar.

Jag vill först erinra om att i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO 94) anges som ett mål att skolan skall sträva mot att varje elev får inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Enligt riktlinjerna skall vidare alla som arbetar i skolan verka för att utveckla kontakter med bl.a. föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö.

Ämnet idrott och hälsa skall, när det gäller natur och friluftsliv, bidra till att väcka engagemang för och skapa medvetenhet om natur- och miljöfrågor. Genom regelbunden vistelse i naturen och genom friluftsverksamhet får eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor. Undervisningen anknyter till de starka kulturella traditioner som finns i Sverige när det gäller att vistas i och ta vara på naturen.

Det är alltså skolans ansvar att se till att eleverna får kontakt med olika former av föreningsliv och friluftsliv. När det gäller Svenska Jägareförbundets verksamhet vill jag säga att det är viktigt att komma ihåg att för inte så länge sedan var jakt och fiske en viktig del av överlevnadsstrategin för många. Då fördes kunskaperna om naturen och jägararvet vidare från farfar och far till son eller dotter. Jaktens traditioner med rötter i det gamla bondesamhället håller på att glömmas bort i takt med inflyttningen till städerna. Det kan därför vara svårt för många skolungdomar att få insikt i de biologiska och ekologiska grundsatser som gäller för bl.a. viltvård och jakt.

Organisationens målsättning är knappast att skapa jägare av alla barn och ungdomar utan att medverka till en ökad kunskap om människans ansvar och roll i samspelet med våra vilda djur, fåglar och deras miljö.

Jag har alltså inte för avsikt att vidta några åtgärder i denna fråga. Jag utgår från att rektorerna, genom sitt övergripande ansvar för att skolans verksamhet inriktas på att nå de nationella målen, på ett insiktsfullt sätt bedömer vilka organisationer som genom samverkan med skolan ger de bästa förutsättningarna härvidlag.

 

 

 

den 3 december

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.