jaktsabotage
Skriftlig fråga 1999/2000:1374 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-30
- Besvarad
- 2000-09-07
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 augusti
Fråga 1999/2000:1374
av Carina Hägg (s) till justitieminister Laila Freivalds om jaktsabotageDjurfarmare och deras familjer lever under stark press, mjölkbilar och arbetsfordon vid vägbyggen har förstörts och veterinärer samt forskare hotats. Omfattningen av dessa budskap, brott i form av hot, våld och skadegörelse har varit svår att avgränsa från andra kriminella gärningar. Nu riskerar ännu en grupp i samhället att drabbas. Även om det inträffat att jakt störts redan tidigare så har vi fram tills nu inte haft något organiserat jaktmotstånd i Sverige. Men nu planeras höstens jakt på jägare.
Jägarförbundet har som förebyggande åtgärd tagit fram en folder där man ger råd hur man som jägare bör agera om man blir utsatt för sabotage. Foldern, som heter "Att hantera jaktsabotage" anger att man bör uppträda lugnt och behärskat men att samtidigt göra sabotörerna medvetna om att de stör. På andra sidan har man annonserat ut en kurs på Färnebo folkhögskola som både oroar och väcker frågetecken. Skolan är offentligt finansierad. Det talas om peppning och taktiksnack inför jaktsäsongen. Och redan framför jägare att deras marker blivit övningsytor för aktiva jaktmotståndare. Denna planerade jakt på jägare oroar inför höstens jaktsäsong. Mot denna bakgrund har regeringen ett ansvar för att upprätthålla tryggheten för människor i skog och mark.
Min fråga är vilka initiativ minister Laila Freivalds tagit mot bakgrund av oron bland jägare inför höstens jaktsäsong.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1374 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
den 7 september
Svar på fråga 1999/2000:1374 om jaktsabotage
Justitieminister Laila Freivalds
Carina Hägg har frågat vilka initiativ jag tagit mot bakgrund av oron bland jägare inför höstens jaktsäsong.
Carina Häggs fråga är föranledd av att hon har spårat en oro för jaktsabotage bland vissa av landets jägare inför den stundande jaktsäsongen. Carina Hägg refererar i sin fråga till uppgifter från jägare om att deras marker har blivit övningsytor för aktiva jaktmotståndare.
Till Säkerhetspolisens och den öppna polisens viktigaste uppgifter hör att kartlägga och bekämpa diverse extremistgrupper och deras utomparlamentariska, kriminella metoder. Inom polisen finns klara direktiv om hur det ska gå till. I Rikspolisstyrelsens rapport Nationell strategi mot olagliga miljö- och djurrättsaktioner (RPS rapport 1999:2) beskrivs hur bl.a. inhämtning, bearbetning och delgivning av underrättelser rörande olagliga aktioner ska ske och hur utredningsarbetet bör bedrivas. Rapporten behandlar förebyggande åtgärder, operativa åtgärder, bevissäkring m.m och är vägledande när det gäller samverkan mellan polisens centrala, regionala och lokala resurser.
Av Säkerhetspolisens statistiksammanställning Brottslighet kopplad till rikets säkerhet 1999 framgår att brottslighet med anknytning till djurrättsaktivism minskat från 340 år 1997 till 226 år 1999. Trenden är således positiv, men en fortsatt vaksamhet från polisens sida är nödvändig.
Min uppfattning är att polisen bedriver ett ambitiöst arbete när det gäller att förebygga och bekämpa brottslighet av bl.a. sådant slag som Carina Hägg tar upp i sin fråga. Mot den bakgrunden finner jag inte någon anledning att i dagsläget vidta åtgärder på området.
Jag kan också nämna att jag från Utbildningsdepartementet inhämtat att Folkbildningsrådet, som fördelar statens bidrag till bl.a. folkhögskolor och studieförbund, i slutet av förra året besökt Färnebo folkhögskola mot bakgrund av att det förekommit uppgifter om att folkhögskolan drev utbildning i civil olydnad. Folkbildningsrådet fann inte belägg för dessa påståenden, men rådet förutsatte av andra skäl att Färnebo inte skulle anmäla kursen som statsbidragsberättigad.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
