Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

jaktarrende utan jakt

Skriftlig fråga 2003/04:1135 av Johansson, Jörgen (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-04-29
Anmäld
2004-04-29
Besvarad
2004-05-05
Svar anmält
2004-05-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 april

Fråga 2003/04:1135

 av Jörgen Johansson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om jaktarrende utan jakt

Den ökade andelen av rovdjur innebär en minskad andel jaktbart vilt i våra marker. I många län börjar jägare kräva lägre jaktarrenden då viltet, till stor del, försvunnit. I Örebro län beräknas bortfallet av intäkter för markägarna till minimum 10 miljoner kronor och i Värmland till minimum 17 miljoner kronor.

Arrenden är i dagsläget utformade efter såväl den yta som jakten bedrivs på som tillgången på vilt. Nuvarande bedömningar, av arrendets storlek avseende tillgång på vilt, är baserad av hävd på den storlek viltstammen haft under senare decennier. Riksdagens beslut om en utökad rovdjursstam har i många län radikalt förändrat tillgången på vilt och därmed underlaget för jaktarrendets storlek. Markägarens utkomst av sin fastighet har därmed försämrats.

Min fråga till jordbruksministern är:

Vad avser jordbruksministern att vidta för åtgärder för att kompensera de markägare som fått ett inkomstbortfall på grund av en ökad rovdjursstam?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1135 besvarad av

den 5 maj

Svar på fråga 2003/04:1135 om jaktarrende utan jakt

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Jörgen Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kompensera de markägare som fått ett inkomstbortfall på grund av en ökad rovdjursstam.

Efter förslag av riksdagen i propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) fattade riksdagen våren 2001 beslut om övergripande mål för en sammanhållen rovdjurspolitik för att säkerställa att björn, järv, lo, varg och kungsörn långsiktigt finns kvar i den svenska faunan. Beslutet innebar bland annat att miniminivåer fastställdes för olika rovdjursarter. Regeringen redogjorde i propositionen för olika effekter av de förslagna miniminivåerna. Det rörde sig om skador orsakade av rovdjuren, påverkan på viltstammarna och konflikter till följd av ökad rovdjursförekomst. Bland annat konstaterades att i de delar av Mellansverige där det finns både björn och varg kan, i områden med glesa älgstammar, det sammanlagda uttaget av älg komma att bli ungefär i nivå med älgreproduktionen. I områden med tätare älgstam kan de båda rovdjursarternas uttag motsvara omkring 20 % av det årliga jaktuttaget. När det gällde rådjur bedömdes i propositionen att rovdjursförekomst inte skulle få någon större effekt på människans jakt på rådjur. Inte heller när det gällde mindre vilt bedömdes ökad rovdjursförekomst påverka stammarna i någon större omfattning.

I propositionen om sammanhållen rovdjurspolitik konstaterades att det finns konflikter mellan rovdjur och jaktintressen av främst två skäl. Det första är att jägarna kan uppfatta rovdjuren som konkurrenter om vissa bytesdjur och det andra är att rovdjur kan angripa jakthundar. Rovdjursförekomst kan dessutom skapa konflikter som rör värdet av jakträtten eftersom den kan sjunka om det finns en väl etablerad rovdjursförekomst som beskattar det jaktbara viltet. Konflikter mellan jägare och rovdjur är enligt propositionen starkast i de södra delarna av rovdjurens utbredningsområde. Sambandet mellan ökad rovdjursstam och minskad viltstam, däribland det Jörgen Johansson tar upp om jakträttens värde, uppmärksammades således redan i propositionen om sammanhållen rovdjurspolitik. Något förfarande med möjlighet till ersättning på grund av minskat värde på jakträtten infördes inte. Riksdagen konstaterade i stället att viltet enligt 4 § jaktlagen (1987:259) ska vårdas i syfte att bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna. I detta ligger att jakträttsinnehavarna utan rätt till ersättning måste acceptera att de jaktbara arternas antal och numerär av olika anledningar kan förändras. Jag avser därför inte vidta någon åtgärd av det slag Jörgen Johansson efterfrågar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.