Jakt på skarv
Skriftlig fråga 2008/09:734 av Jeppsson, Peter (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-03-12
- Inlämnad
- 2009-03-12
- Besvarad
- 2009-03-18
- Svar anmält
- 2009-03-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:734 Jakt på skarv
av Peter Jeppsson (s)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Sverige har haft en kraftig ökning av skarv under de senaste åren. Det är en ökning som har medfört att denna fågelart numera häckar i stora delar av vårt land.
Skarven är en stor konkurrent till yrkesfisket och har när den häckar en stor negativ inverkan på naturen. Exemplen på detta är synliga på många ställen utefter vår kust. Hela öar har blivit helt förstörda av skarvens spillning och häckning. Mark med högt naturvärde och som i många fall avsatts som naturvårdsområden har nu blivit något som liknar områden som utsatts för naturkatastrofer. För att komma till rätta med situationen är det nödvändigt att tillstånd ges för skyddsjakt på den art av skarv som förorsakar dessa problem.
Jag vill därför fråga jordbruksministern om han är beredd att verka för ett införande av jakt på skarv.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:734 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2008/09:734 Jakt på skarv
Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Peter Jeppsson har frågat mig om jag är beredd att verka för ett införande av jakt på skarv.
Skarven har ökat kraftigt under senare år och är numera vanligt förekommande utmed svenska kusten och i de stora sjöarna men förekommer även i många mindre insjöar. Att ökningen varit mycket snabb beror på många faktorer, bland annat har övergödning lett till mer tillgänglig föda i Östersjön.
Allmän jakt på skarv är enligt rådets direktiv om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG) inte tillåten. Det finns trots detta möjlighet för länsstyrelsen att enligt jaktförordningen (1987:905) besluta om skyddsjakt på skarv. Länsstyrelserna har de senaste åren genom nyttjande av dessa undantagsbestämmelser meddelat tillstånd att skjuta ca 10 000 skarvar samt att pricka 20 000–30 000 ägg varje år. Resultatet av skyddsjakten är att 6 000–7 000 skarvar skjutits och ca 10 000 ägg prickats varje år. Möjligheten att jaga skarv begränsas således inte av myndighetsbeslut.
Trots denna relativt omfattande skyddsjakt har skarvpopulationen inom svenskt territorium ökat från ca 25 000 par år 2001 till över 40 000 par år 2008. Undantagsbestämmelserna innebär goda möjligheter till riktad skyddsjakt i områden där problemen är stora, vilket förutom en lokal decimering av stammen även innebär att skarvarna framgångsrikt skräms bort från fiskeredskapen. Skyddsjakten har med stor sannolikhet också bidragit till att minska bifångster av skarv i fiskeredskap.
Det bedrivs således en omfattande skyddsjakt på skarv i Sverige. EU-kommissionen har låtit tillsätta en arbetsgrupp som under 2009 ska ta fram mer fakta och förslag på lösningar på konflikten mellan skarv och fiske. Vid nästa översyn av fågeldirektivet kommer jag att starkt verka för att frågan om allmän jakt på skarv ska belysas för att se om sådan jakt är rimlig att införa, om så är fallet ska vi givetvis även nyttja denna metod för att komma till rätta med problematiken kring skarv och fiske.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.