IT-nätet i glesbygd
Skriftlig fråga 1997/98:1065 av Erlandsson, Eskil (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-09-01
- Anmäld
- 1998-09-07
- Besvarad
- 1998-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 augusti
Goda möjligheter till kommunikation via IT, såsom t.ex. ISDN spelar en allt viktigare roll för näringslivets informationsförsörjning och möjligheter till utveckling. Inte minst har detta visats i en studie av NUTEK, Towards flexible organisation. Den ökade användningen av IT gör även kapacitetsproblemen för informationsöverföring intressant. I de större städerna finns möjligheter till hög överföringskapacitet till ringa kostnad. För enskilda och mindre företag på landsbygd och glesbygd är kostnaderna betydligt högre, ett förhållande som inte är rimligt.
Den regionala utvecklingen visar mycket entydigt att på de mindre orterna och landsbygden minskar befolkningen. En del i detta är att människor flyttar för att få jobb. Regionalpolitiken måste bidra tillsammans med näringspolitiken i att få fler arbetstillfällen på de mindre orterna och i glesbygd. Med fler företag kan arbetstillfällena öka även på landsbygden. Om detta skall ske måste dessa företag ha goda möjligheter till informationsförsörjning/överföring, via bredbandskapacitet, som t.ex. ISDN till rimliga kostnader.
Vilka åtgärder är näringsministern inom ramen för regionalpolitiken och näringspolitiken beredd att vidta för att få IT med högre kapacitet till rimliga kostnader även på mindre orter och landsbygd?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1065 besvarad av , ()
- Näringsminister Anders Sundström
den 14 september
Eskil Erlandsson har frågat mig om vilka åtgärder inom ramen för regionalpolitiken och näringspolitiken jag är beredd att vidta för att få IT med högre kapacitet till rimliga kostnader även på mindre orter och landsbygd.
I det allmänna telenätet har stora utbyggnader skett. 99 % av Sveriges hushåll har i dag tillgång till telefonitjänst och 95 % av företagen kan teckna ISDN-abonnemang till enhetstaxa. Det finns dock vissa regionala skillnader avseende mobiltelefontäckning och möjligheter till datakommunikation med högre hastigheter.
Regeringen har därför bl.a. ålagt Post- och telestyrelsen att i samband med sin årsredovisning återrapportera konsekvenser av den tekniska och ekonomiska utvecklingen på telemarknaden med avseende på tjänsteutbud, prisutveckling och servicegrad för bl.a. olika regioner och abonnentkategorier. Därutöver skall styrelsen särskilt redovisa måluppfyllelsen av de regionala och sociala målen i telelagen.
Telia AB har som inriktning att erbjuda tillgång till ny teknik för snabb dataöverföring - varav ISDN är en möjlig teknik - till rimliga priser i alla delar av landet. Ingen annan operatör har ambitioner att leverera dessa tjänster i hela landet. Staten, som ägare till bolaget, avser att utveckla bolaget så att det utnyttjar dessa möjligheter och erbjuder tillgång till bredbandsanslutning och annan teknik för högkvalitativ dataöverföring i sådan utsträckning att företag och offentlig sektor, utbildning etc. kan utvecklas spritt i hela landet. Om Telia AB som statligt ägt bolag ges goda utvecklingsmöjligheter ökar detta möjligheterna till god service även i glesbygd.
Jag kan härutöver nämna att regeringen för närvarande driver ett särskilt program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska projekt som omfattar 500 miljoner kronor. Många av projekten är inriktade på att öka användningen av den moderna informationstekniken särskilt i regionalpolitiskt prioriterade områden.
I takt med att användningen ökar så ökar också underlaget för utbyggnad av den tekniska infrastrukturen även på mindre orter vilket i sin tur leder till minskade priser.
Svaret på Eskil Erlandssons fråga är alltså att regeringen har vidtagit en mängd åtgärder för att fler företag skall få tillgång till modern informationsteknik vilket i sin tur leder till ökat underlag för teknisk infrastruktur och minskade priser. Regeringen är dock medveten om de regionala skillnaderna och har tillsatt en särskild utredare (dir. 1998:61) med uppdrag att redovisa tillgången till avancerad informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur ur ett regionalpolitiskt och socialt perspektiv. Utredaren skall bl.a. presentera förslag till hur staten i samverkan med näringsliv och teleoperatörer skall kunna uppnå god regional och social täckning av en avancerad informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.