Israels användning av administrativa frihetsberövanden

Skriftlig fråga 2020/21:422 av Håkan Svenneling (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-11
Överlämnad
2020-11-12
Anmäld
2020-11-13
Svarsdatum
2020-11-18
Besvarad
2020-11-18
Sista svarsdatum
2020-11-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 2 november arresterades feministen och människorättsaktivisten Khitam al-Saafin av israelisk militär i sitt hem i Beitunia, strax utanför Ramallah. Trots att det nu gått över en vecka har inte israeliska myndigheter presenterat några anklagelser mot henne. Det är inte första gången al-Saafin utsätts för en liknande behandling. År 2017 tvingades hon tillbringa månader i förvar utan att några anklagelser eller bevis lades fram.

Enligt Amnesty International använder sig Israel flitigt av så kallade administrativa frihetsberövanden, det vill säga arresteringar som beordrats av myndigheter utan att rättssystemet först prövat ärendet. I slutet av augusti 2020 var 355 palestinier föremål för denna form av frihetsberövande, enligt den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem.

Amnesty rapporterar återkommande om att palestinier nekas rätt till en rättvis rättegång. Många gånger förhörs de intagna utan att deras advokat får närvara. Palestinier ställs ofta inför militärdomstolar trots att de är civila. De allvarligaste rapporterna vittnar om utbredd tortyr i de israeliska fängelserna. Misshandel, hot om repressalier mot den intagnes familj, förhindrande av sömn och elchocker är enligt Amnestys uppgifter vanligt förekommande. Även arresteringar av barn förekommer. Israel visar tydligt att man varken värnar rättssäkerhet eller demokratiska värderingar.

Sveriges regering uppger att man strävar efter att utveckla relationerna med Israel, inte minst genom ökad handel och näringslivsfrämjande verksamhet. Jag förutsätter att regeringens ambitioner om att utveckla relationerna med Israel går hand i hand med krav på att respektera rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Utrikesminister Ann Linde talar varmt om Agenda 2030. Mål 16 handlar bland annat  om att främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Hur agerar ministern och Sveriges regering mot Israels rättsvidriga så kallade administrativa frihetsberövanden?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:422 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på fråga 2020/21:422 av Håkan Svenneling (V) Israels användning av administrativa frihetsberövanden

Håkan Svenneling har frågat mig hur jag och Sveriges regering agerar mot Israels administrativa frihetsberövanden.

Regeringen ser mycket allvarligt på användande av frihetsberövande utan rättegång, i Israel, liksom i Palestina och i andra länder.

När Israel granskades i FN:s universella granskningsmekanism (Universal Periodic Review) i FN:s råd för mänskliga rättigheter i januari 2018 fokuserade en av de tre rekommendationer som Sverige gav Israel på administrativt förvar. Sverige uppmanade härvidlag Israel att säkerställa att folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter, respekteras. Även EU – och därmed Sverige – är tydlig i frågan. Senast den 30 oktober uttalade sig EU:s talesperson tydligt om EU:s oro över Israels omfattande användande av administrativt förvar, och uppmanade Israel att respektera internationell humanitär rätt och garantera fångars åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Självfallet står Sverige bakom denna position.

Stockholm den 18 november 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.