Islamiska Republiken Irans nya digitala plattform

Skriftlig fråga 2025/26:957 av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Plattformen hafezehma.ir, lanserad av Irans rättsväsen, är ett statligt sanktionerat verktyg för massangiveri. Den mobiliserar vanliga medborgare till att spionera på och ange sina medmänniskor. Under täckmanteln av kollektivt minne uppmanas iranier att anonymt rapportera hemlandsförrädare och deras tillgångar. Målgruppen är personer som påstås ha samarbetat med USA och sionistregimen i krigsbrott mot Iran. Detta inkluderar spioneri, ekonomiskt stöd, psykologisk krigföring, cyberattacker eller publicering av kritiskt innehåll på sociala medier, delning av nyheter från utländska medier som BBC Persian och Iran International eller stöd för oppositionen.

Rapporterna innehåller personuppgifter, adresser, personnummer, sociala mediekonton och bevis. Informationen hamnar i ett offentligt arkiv där personer listas med antal inlämnade dokument. Över 1 400 rapporter har redan registrerats. Konsekvenserna är brutala: tillgångar beslagtas och konfiskeras för att kompensera folket. Enligt Irans lag om skärpta straff kan det leda till fängelse, total konfiskation och ofta dödsstraff. Rättsväsendets ledning kräver omedelbara rättegångar utan mildhet och betonar att angiveri stärker den psykologiska säkerheten. Tusentals personer är under åtal och hundratals tillgångar, inklusive från exiliraniers egendom utomlands, har beslagtagits.

Detta är grymt på ett sätt som saknar motstycke i modern tid. En regering som officiellt uppmanar sin befolkning att bli angivare skapar inte bara rädsla utan förstör tilliten mellan människor. Familjer splittras, grannar misstänkliggör varandra och varje kritisk kommentar eller protestdelning blir livsfarlig. Det är en digital version av historiska totalitära angiverisystem men med modern effektivitet: permanent, sökbar och global räckvidd. Regimen, som krossade Woman Life Freedom-protesterna 2022 med massarresteringar, våldtäkter i fängelser, avrättningar och förföljelse av minoriteter, gör nu förtrycket crowdsourcat. Det är staten som rekryterar folket till att utföra våldet åt sig.

Kombinationen av teokratisk ideologi, digital transparens och öppen uppmaning till angiveri riktat mot inhemsk opposition och diaspora gör detta särskilt avskyvärt. Historiska paralleller som Stasi i Östtyskland, Mao Zedongs kulturrevolution eller nazistiska system finns, men sällan har en regim i vår tid skapat en publik webbplats där medborgare uppmanas att bidra till förföljelse under paroller som att förräderi inte glöms bort och att de inte släpps. Systemet kväver varje gnista av frihet medan regimen själv står för systematiskt förtryck genom obligatorisk hijab, könsapartheid, korruption, ekonomisk kollaps och export av terrorism via proxyer.

Det ligger i allas intresse, inte bara iraniernas, att motverka detta. Det är en direkt attack på universella mänskliga rättigheter som yttrandefrihet, integritet och rättssäkerhet. När en regim normaliserar att dissidenter, journalister och vanliga medborgare pekas ut som förrädare undermineras den globala ordningen. Sådana system sprider sig om de inte stoppas. Regimen hotar dessutom regional och global säkerhet genom kärnvapenprogram, stöd till destabiliserande grupper och inhemskt förtryck som driver flyktingströmmar och extremism. Att tillåta att den tystar sin befolkning gör den farligare.

Framför allt är det iranska folkets frihetskamp värd vårt stöd. Under decennier har iranier rest sig i gröna rörelsen 2009, protesterna 2019 och framför allt Woman Life Freedom-rörelsen efter Mahsa Aminis död 2022. Kvinnor har bränt hijaber, ungdomar har utmanat teokratin och diasporan har hållit rösten levande trots hot. Kampen handlar om sekulär demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter och ett slut på religiöst förtryck. Den islamiska republiken är inte Iran utan en brutal minoritetsregim som klamrar sig fast vid makten genom våld och detta digitala angiverisystem.

Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Maria Malmer Stenergard svara på följande fråga:

Hur markerar ministern mot den iranska regimens nya digitala angiverisystem, och på vilket sätt avser hon att lyfta detta med sina utländska kollegor?