ISDS i TTIP-avtalet mellan EU och USA
Skriftlig fråga 2013/14:441 av Jakobsson, Leif (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-02-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2014-02-25
- Besvarad
- 2014-03-04
- Svar anmält
- 2014-03-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga
2013/14:441 ISDS i TTIP-avtalet mellan EU och USA
av Leif Jakobsson (S)
till statsrådet Ewa Björling (M)
Sverige bör i de förhandlingar kring ett investerings- och handelsavtal som pågår mellan EU och USA fundera över om avtalet bör inrymma så kallade investor-state dispute settlements, ISDS-mekanismer. I varje fall får de inte vara så utformade att riksdagsbeslut och Sveriges nationella suveränitet sätts ur spel. ISDS är en tvistlösningsmekanism i internationella handels- och investeringsavtal, som ger en investerare rätt att stämma en stat (där man investerat) för exempelvis nyinförda bestämmelser (på olika nivåer) som direkt eller indirekt påverkar nämnda investerares vinst. En fällande dom kan till exempel innebära att investeraren kompenseras ekonomiskt eller att reformen/regleringen dras tillbaka. Om TTIP innehåller ISDS-mekanismer är det inte bara amerikanska företag som kan komma att stämma europeiska regeringar. Europeiska företag baserade i EU får precis samma möjlighet att utanför europeiska domstolar stämma europeiska stater (medlemmar i EU). Redan i dag finns ISDS i en stor mängd bilaterala handels- och investeringsavtal, med tveksamma konsekvenser.
Just nu har Australien stämts av Philip Morris för att man infört så kallad plain packaging (enbart varningar samt neutral text) på sina cigarettpaket. Fallet pågår fortfarande. Nya Zeeland, som planerat en liknande reform, avvaktar med sin förändring i väntan på domslutet. Amerikanska Lone Pine har stämt den kanadensiska staten på 1,6 miljarder kronor i kompensation för att delstaten Quebec infört ett tillfälligt förbud mot frackningsmetoden. Fallet pågår.
Hur avser statsrådet att ställa sig till eventuella ISDS-mekanismer i TTIP-avtalet och de konsekvenser sådana kan innebära?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:441 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
den 4 mars
Svar på fråga
2013/14:441 ISDS i TTIP-avtalet mellan EU och USA
Statsrådet Ewa Björling
Leif Jakobsson har frågat mig hur jag avser ställa mig till en eventuell investerarstat tvistlösningsmekanism, s.k. ISDS-mekanism, i TTIP-avtalet och de konsekvenser en sådan kan innebära.
Inledningsvis vill jag tacka Leif Jakobsson för att han tar upp en viktig fråga. TTIP är ett avtal för tillväxt och jobbskapande och är särskilt viktigt för ett litet och exportberoende land som Sverige. Regeringens mål med TTIP är att eliminera barriärer för handels- och investeringsutbyte samt att skapa rättvisa spelregler för företag på båda sidor av Atlanten.
I debatten har frågan väckts om en ISDS-mekanism skulle kunna inkräkta på våra möjligheter att fatta demokratiska beslut. Jag har stor respekt för frågeställningen. Det är därför som jag har varit tydlig med att investeringsreglerna i TTIP inte ska begränsa vår demokrati. Samtidigt ska man komma ihåg syftet bakom investeringsskydd i handelsavtal, inklusive ISDS-mekanismen. Bland annat ska det garantera europeiska och amerikanska investerare en icke-diskriminerande behandling. Detta tycker jag är rimligt, inte minst eftersom tydliga och transparenta regler för utlandsinvesteringar gynnar ett öppet investeringsklimat.
Det är ännu för tidigt att säga om klausuler om investeringsskydd kommer att ingå i TTIP-avtalet. Men utifrån hur existerande investeringsskyddsavtal är utformade vet vi att investerarens rättigheter är begränsade. Vanligtvis ingår skydd mot diskriminering, skydd mot expropriation samt krav att behandla investerarna rättvist och skäligt.
En investerare måste visa att dessa allmänt accepterade principer i internationell rätt inte har respekterats. FN:s statistik om tvistlösning under investeringsskyddsavtal ger inte heller någon bild av att investerare gynnas särskilt. Av alla avslutade fall fram till och med 2012 vann staten 42 procent av fallen, investeraren 31 procent och 27 procent gjordes upp genom förlikning mellan parterna.
Jag ser fram emot en fortsatt konstruktiv dialog med Leif Jakobsson och andra engagerade aktörer om denna och andra TTIP-frågor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.