Isbrytarnas roll i totalförsvaret

Skriftlig fråga 2021/22:684 av Pål Jonson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-12-21
Överlämnad
2021-12-21
Sista svarsdatum
2022-01-04
Anmäld
2022-01-11
Svarsdatum
2022-01-21
Besvarad
2022-01-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Sverige har i dag fem isbrytare. Tre av dessa (Ymer, Atle och Frej) tillhör den så kallade Atleklassen och tillverkades på 1970-talet. De tre Atleisbrytarna används för att hålla farleder i Östersjön och Bottniska viken öppna. Vidare finns den kombinerade isbrytaren och forskningsfartyget Oden. Under vintrarna används Oden för isbrytning i Bottniska viken. Somrarna chartras hon ut för forskningsexpeditioner i Arktis. Slutligen finns den mindre isbrytaren Ale som opererar i Vänern.

De tre isbrytarna i Atleklassen behöver nu bytas ut efter snart 50 år i tjänst. Därför har Sjöfartsverket tillsammans med den finska motsvarigheten Trafikledsverket under ett års tid arbetat med designen av framtidens isbrytare. I oktober i år presenterades förslag på design, och en intresseförfrågan har gått ut till tänkbara leverantörer inför bygget av fartygen. Sjöfartsverket föreslår att finansieringen tas via den nationella infrastrukturplanen.

Även forskningsisbrytaren Oden närmar sig sin fulla livslängd. Därför fick Utredningen om organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur tilläggsuppdraget att se över alternativ för hur Oden framgent kan ersättas och finansieras.

Tidigare var isbrytarna en del av det svenska totalförsvaret, och fram till år 2000 bemannades isbrytarna av militär personal. Isbrytarna var även utrustade med såväl fundament för bestyckning som rälsar för minläggning. Isbrytarnas militära roll har dock avvecklats.

Med anledning av att alla Sveriges större isbrytare kommer att behöva omsättas i en nära framtid och att säkerhetsläget i Sveriges närområde har försämrats kraftigt de senaste åren finns anledning att se över isbrytarnas eventuella roll i totalförsvaret och i krigsorganisationen framgent.

Försvarsberedningen har också föreslagit att minläggningsförmågan bör utökas dels genom att lämpliga befintliga fartyg i marinen förbereds för minfällning, dels genom att vid höjd beredskap kunna nyttja bland annat Sjöfartsverkets fartyg, främst då statsisbrytarna.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Avser ministern att agera för att isbrytarna ska vara en del av totalförsvaret, och vilken roll ska isbrytarna i så fall ha i händelse av höjd beredskap och krig?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:684 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

I2021/03364 Infrastrukturdepartementet Infrastrukturministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:684 av Pål Jonson (M)
Isbrytarnas roll i totalförsvaret

Pål Jonson har frågat försvarsministern om han avser att agera för att isbrytarna ska vara en del av totalförsvaret, och vilken roll ska isbrytarna i så fall ha i händelse av höjd beredskap och krig. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Regeringen har i flera sammanhang uttryckt vikten av att ha ett totalförsvarsperspektiv i arbetet med förnyelsen av de svenska statsisbrytarna. Detta har vidare uttryckts i bland annat Sjöfartsverkets regleringsbrev för 2020 där Sjöfartsverket fick i uppdrag att redogöra för de närmare detaljerna för hur denna förnyelse ska gå till. Där angav regeringen att Försvarsmakten ska ges möjlighet att lämna synpunkter på hur förnyelsen av isbrytarflottan kan tillgodose eventuell funktionalitet som är önskvärd ur ett totalförsvarsperspektiv.

I det nu pågående arbetet med designen av det nya isbrytarkonceptet är Försvarsmakten representerade för att säkerställa att konceptet designas på ett sätt som gör att det uppfyller Försvarsmaktens behov.

Stockholm den 21 januari 2022

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.