IS-återvändare

Skriftlig fråga 2018/19:396 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-03-13
Överlämnad
2019-03-13
Anmäld
2019-03-14
Svarsdatum
2019-03-20
Besvarad
2019-03-20
Sista svarsdatum
2019-03-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

De svenska medborgare som har rest till Syrien för att delta i IS terrorverksamhet börjar nu återvända till Sverige eller andra länder i Europa. Tyvärr visar olika uppgifter att de återvändande terroristerna fortsätter att begå illegala våldshandlingar i Sverige.

Enligt terrorforskare vid Försvarshögskolan är det anmärkningsvärt många av individerna som återvänt från Syrien som har begått allvarliga brott, och deras våldströskel är lägre än normalt.

Bland de brott som begåtts av återvändare finns grov utpressning, grov misshandel och misshandel, ofredande, övergrepp i rättssak, penningtvättbrott och grova bedrägerier. 

Myndigheterna måste vara mer offensiva och sätta tryck på de personer som återvänder efter att ha varit hos IS eller andra jihadistgrupper i Syrien. Omedelbart efter att de kommit hem så bör de kunna kallas till förhör av Säkerhetspolisen. Det är viktigt att myndigheterna har kunskap om den här kategorin så att deras brottsliga verksamhet inte eskalerar. Det är också viktigt att ta ett helhetsperspektiv och inte låta någon av terroristerna använda det svenska rättssystemet för att undgå straff.

Dessa terrorister återvänder inte bara till Sverige utan även till ett stort antal andra europeiska länder. Det är därför viktigt att de svenska myndigheterna samarbetar inom de befintliga legala system som finns i Europa.

Problemen är akuta och måste skyndsamt prioriteras för att undvika större skada när terroristerna återvänder.

Regeringen har så här långt inte agerat med tillräcklig styrka för att förhindra att de återvändande IS-terroristerna ställs inför rätta och att straff utdöms. Att få legala system på plats är nu akut. Regeringen har haft flera år på sig att vidta åtgärder för att förstärka lagstiftningen i syfte att ställa IS-terroristerna till svars och att se till att rättssystemet har adekvata instrument för att kunna lagföra återvändarna. Detta har regeringen inte skött tillräckligt bra.

Boende i Sverige har rätt att känna sig trygga och vara säkra på att IS-terroristerna lagförs skyndsamt och att samhället inte lämnar fältet öppet så att deras terrorverksamhet kan fortsätta i Sverige.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

När avser regeringen att presentera lagförslag som statsrådet bedömer kan stoppa IS-terroristerna från att begå fler terrorhandlingar, och kommer dessa att åtföljas av ekonomiska resurser för att möjliggöra för polis, domstol och rättsväsen att fullt ut hindra nya terrorbrott?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:396 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)




Svar på fråga 2018/19:396 av Margareta Cederfelt (M)
IS-återvändare

Margareta Cederfelt har frågat mig när regeringen avser att presentera lagförslag som jag bedömer kan stoppa IS-terroristerna från att begå fler terrorhandlingar, och om dessa kommer att åtföljas av ekonomiska resurser för att möjliggöra för polis, domstol och rättsväsendet att fullt ut hindra nya terrorbrott.

Tack vare de många lagstiftningsinitiativ som regeringen tog under förra mandatperioden har Sverige i dag en väl utvecklad och omfattande strafflagstiftning på terrorismområdet. På regeringens initiativ har bl.a. ett särskilt straffansvar för terrorismresor och mottagande av terrorismutbildning införts. Det har också blivit straffbart att finansiera en terrorist eller en terroristorganisation. Vi har också nyligen beslutat en lagrådsremiss med förslag på att deltagande i, och samröre med, en terroristorganisation ska kriminaliseras. Regeringen har även nyligen presenterat lagförslag om datalagring och om en utökad tillgång för polisen till uppgifter från signalspaning för att ytterligare stärka förutsättningarna för att bekämpa terroristbrott. Dessutom pågår arbete med ett förslag om hemlig dataavläsning, som ska kunna användas under förundersökning och i underrättelseverksamhet vid bl.a. terroristbrott.

Regeringen har genomfört omfattande ekonomiska satsningar på rättsväsendet och särskilt på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Satsningarna har skett i syfte att öka slagkraften i brottsbekämpningen generellt men också specifikt för att förbättra förmågan att möta hotet från terrorism.

Säkerhetspolisen har ett omfattande internationellt samarbete för att förhindra terroristattentat, bl.a. inom Interpol, Europol och Counter-Terrorism Group (CTG). Hittills har samarbetet inom CTG bidragit till att flera terroristattentat i Europa förhindrats. Även inom Norden finns ett tätt samarbete mellan säkerhetstjänsterna.

Arbetet med att möta hotet från terrorism och annan allvarlig brottslighet är högt prioriterad av regeringen och jag följer frågan noga.

Stockholm den 20 mars 2019 –

Mikael Damberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.