Iranska drönare i angreppskriget mot Ukraina
Skriftlig fråga 2023/24:377 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-12-11
- Överlämnad
- 2023-12-12
- Anmäld
- 2023-12-13
- Svarsdatum
- 2023-12-20
- Besvarad
- 2023-12-20
- Sista svarsdatum
- 2023-12-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Iran har varit en viktig producent och leverantör av drönare till Ryssland i angreppskriget mot Ukraina. I augusti rapporterade medier om att Iran skulle bygga drönarfabriker nära gränsen till Ukraina.
I slutet av september avslöjade The Guardian att iranska drönare som Ryssland använt i Ukraina har visat sig innehålla material från flera västerländska länder som USA, Schweiz, Nederländerna, Tyskland, Kanada, Japan och Polen.
Sverige har stött Ukrainas krigsinsatser på olika sätt, bland annat genom att leverera vapen till Ukrainas försvar. Lika viktigt är det att hindra vapeninförseln till Ryssland. Iranska drönare används dagligen av den ryska militären i Ukraina för att förstöra både militära mål men även civil infrastruktur.
Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Tobias Billström svara på följande fråga:
Hur avser ministern att agera bilateralt och i internationella forum för att motverka Irans vapenexport till Ryssland och det iranska stödet till de ryska krigsinsatserna i Ukraina?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:377 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:377 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Iranska drönare i angreppskriget mot Ukraina
Nima Gholam Ali Pour har frågat mig hur jag avser att agera bilateralt och i internationella forum för att motverka Irans vapenexport till Ryssland och det iranska stödet till de ryska krigsinsatserna i Ukraina.
Rapporter om Irans militära stöd till Ryssland har uppmärksammats och diskuterats intensivt inom EU. I de skarpt formulerade rådslutsatser som antogs vid EU:s utrikesministermöte i december förra året, och som innebar en skärpning av EU:s Iranpolitik, understryks att Irans militära stöd, inklusive leveranser av drönare, till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina är oacceptabelt. I rådslutsatserna noteras att det finns rapporter om att de iranska drönarna som hittats i Ukraina innehåller komponenter från utlandet, inklusive från EU-länder. I ljuset av denna problematik har ett större antal iranska enheter och individer listats under sanktionerna mot Ryssland i flera omgångar.
Vidare har det konstaterats ett behov av mer riktade insatser. EU och dess medlemsstater har därför under 2023 infört en specifik, riktad sanktionsregim mot Irans militära stöd till Ryssland. Denna sanktionsregim består av tre delar: dels av ett förbud mot export m.m. till Iran av produkter som används vid tillverkning av obemannade luftfartyg (drönare); dels frysning av tillgångar i EU som tillhör personer eller enheter som är ansvariga för, stöder eller deltar i Irans drönar-program; och dels reserestriktioner för dessa personer. Så sent som i december i år listades sex individer och fem företag som är involverade i Irans drönartillverkning under denna nya sanktionsregim.
Alla företag inom EU ska följa de sanktioner mot Iran som har beslutats på EU-nivå och som genomförs av medlemsstaterna. EU:s sändebud för sanktioner, David O’Sullivan, arbetar också nära tredjelandsjurisdiktioner för att se till att sanktioner inte kringgås.
Stockholm den 20 december 2023
Tobias Billström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.