Irans kärnvapenutveckling
Skriftlig fråga 2004/05:283 av Oscarsson, Mikael (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-11-05
- Anmäld
- 2004-11-08
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-11-18
- Besvarad
- 2004-11-19
- Svar anmält
- 2004-11-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:283
av Mikael Oscarsson (kd) till utrikesminister Laila Freivalds om Irans kärnvapenutvecklingVid interpellationsdebatten den 22 oktober om Irans kärnvapenutveckling svarade utrikesministern: "Sverige deltar aktivt i världssamfundets intensiva arbete med att förhindra att Iran får kärnvapen." Utrikesministern undvek att använda debattiden åt att klargöra vad detta i praktiken innebär. Hon undvek även att svara på huruvida Sverige har ändrat sin utrikespolitik om att hot mot fred och säkerhet ska hänföras till FN:s säkerhetsråd. Rörande Irans kärnvapen är regeringen extra oklar, vilket är tecken på att Sverige viker sig inför Irans hot mot Europa.
Trots att frågorna måste ses i ett sammanhang separerar utrikesministern Irans kärnvapenutveckling från landets utveckling av medel- och långdistansmissiler när hon konstaterar: "Vi kan inte hindra Iran från att ha missiler" @ inklusive missiler som kan nå Europa och ska bestyckas med kärnladdningar. Att härtill hoppas på en förhandlingslösning med en stat som aktivt stöder islamistiska terrororganisationer, hotar att utplåna grannländer, och gör sig skyldigt till grava kränkningar av sitt folks mänskliga rättigheter är ett anmärkningsvärt förhållningssätt. Medan den illusoriska "förhandlingsprocess" med Europa pågår får Iran mer tid att nå så långt i sin kärnvapenutveckling att världssamfundet inte längre kommer att kunna stoppa den.
Avser utrikesministern att utan dröjsmål verka för att Irans kärnvapenutveckling och missilprogram omedelbart hänförs till FN:s säkerhetsråd?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:283 besvarad av Laila Freivalds
Svar på fråga 2004/05:283 om Irans kärnvapenutveckling
Utrikesminister Laila Freivalds
Mikael Oscarsson har frågat mig om jag avser att utan dröjsmål verka för att Irans kärnvapenutveckling och missilprogram omedelbart hänförs till FN:s säkerhetsråd.
Icke-spridning av kärnvapen är politiskt prioriterat av regeringen. Sverige delar den utbredda oron för att Irans kärntekniska program skulle kunna ge Iran kärnvapenkapacitet.
Det har tidigare konstaterats att Iran brutit mot sitt kontrollavtal med IAEA genom att under en följd av år lämna ofullständiga deklarationer. Detta är inte något bevis för att landet bedriver ett kärnvapenprogram, men det är allvarligt nog. IAEA:s styrelse har slagit fast att Iran, som hävdar att landets kärntekniska program endast syftar till civil kärnenergi, måste förbättra sitt förtroende hos omvärlden. Detta kan ske genom att Iran fullständigt och på ett kontrollerbart sätt suspenderar alla aktiviteter som kan ge kärnvapenkapacitet. Sveriges och EU:s policy är att förmå Iran att acceptera en sådan suspendering.
Ansträngningarna har resulterat i en överenskommelse med Iran den 14 november, vilken nu ska följas upp genom inspektörsbesök från IAEA i Iran. Enligt överenskommelsen har Iran åtagit sig att ingen verksamhet i form av anrikning eller konvertering av uran eller separation av plutonium ska bedrivas. Detta inkluderar import och tillverkning av utrustning, test och andra förberedelser. Åtagandet gäller tills dess att förhandlingar leder fram till ett arrangemang för långsiktig lösning.
Om Iran i framtiden bryter den ingångna överenskommelsen kommer IAEA:s styrelse att ta ställning till den uppkomna situationen. En möjlighet är då ett hänskjutande av frågan till FN:s säkerhetsråd. Sverige är medlem i IAEA:s styrelse. Det viktiga är att Iran att följer sina åtaganden enligt icke-spridningsfördraget, NPT, och upphör med de delar av det kärntekniska programmet som kan ge kapacitet att tillverka kärnvapen.
Påståendet i frågan att Sverige viker sig inför Irans hot mot Europa är felaktigt och svårt att förstå. Tvärtom ställer vi tydliga krav på Iran.
Beträffande Irans innehav av ballistiska missiler saknas internationell överenskommelse om förbud mot sådant innehav. Det finns ett internationellt samarbete om exportkontroll när det gäller missilteknologi, MTCR, i vilket Sverige deltar. Vidare finns en frivillig uppförandekod om återhållsamhet i utvecklande och provning av missiler, den så kallade Haagkoden. Iran tillhör inte de över 100 stater som anslutit sig till Haagkoden. Sverige och EU uppmanar ofta Iran och övriga stater som står utanför denna uppförandekod att ansluta sig och står bakom en resolution i FN:s generalförsamling med samma budskap.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

