Iraks konstitution
Skriftlig fråga 2005/06:181 av Enochson, Annelie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-10-20
- Inlämnad
- 2005-10-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-10-27
- Svar anmält
- 2005-10-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 oktober
Fråga 2005/06:181 av Annelie Enochson (kd) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Iraks konstitution
Ett förslag till en ny konstitution har under stor vånda och uppslitande kraftmätningar mellan olika irakiska grupper tagits fram av de styrande i Irak. Det är framför allt de tre stora muslimska grupperna kurder, sunni- och shiamuslimer som mätt sina krafter för att komma i så bra maktposition som möjligt i Irak. Detta förslag ska i en folkomröstning i oktober godkännas av en majoritet av Iraks befolkning. Förslaget innebär att inga lagar som strider mot islam får stiftas i landet.
Om det framtagna förslaget antas i den utformning det nu har kommer kvinnors och religiösa minoriteters rättigheter att starkt begränsas och religionsfriheten inskränkas. Om stabil fred ska kunna byggas och om Irak ska ha en chans att bli en modell för frihet och demokrati i resten av den muslimska världen måste lagstiftningen bli sekulär och därmed fristående från Koranen.
Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att påtala den risk för brott mot mänskliga rättigheter och demokrati som förslaget till ny konstitution för Irak innebär?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:181 besvarad av Laila Freivalds
den 27 oktober
Svar på fråga 2005/06:181 om Iraks konstitution
Utrikesminister Laila Freivalds
Annelie Enochson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att påtala den risk för brott mot mänskliga rättigheter och demokrati som förslaget till ny konstitution för Irak innebär.
Iraks konstitution, som antogs i folkomröstningen den 15 oktober, kommer att ligga till grund för ett omfattande lagstiftningsarbete som även innefattar mänskliga rättigheter. Det är således först i ett senare skede som det kommer att vara möjligt att fastställa om de rättighetsförklaringar som ges i grundlagen är tillräckliga för att skydda alla grupper och individer i det irakiska samhället. Det är självklart av största vikt att mänskliga rättigheter respekteras och att Irak verkligen uppfyller de åtaganden som landet gjort genom att ansluta sig till de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. FN och internationella enskilda organisationer har också tillhandahållit rådgivning under utarbetandet av konstitutionen hur detta bäst kan ske.
Sverige anger i sin landstrategi för Irak mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning samt stöd till det civila samhället som några av huvudområdena. Med tanke på svårigheterna att bedriva bistånd i Irak bör arbetet med att främja mänskliga rättigheter föras med ett långt tidsperspektiv. Det finns också anledning att överväga hur framväxande irakiska organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter bäst kan stödjas.
Jag och biståndsminister Carin Jämtin avser att bjuda in den irakiska ministern för mänskliga rättigheter till samtal i Stockholm om ett utökat samarbete. Det ger oss möjlighet att föra en fortsatt dialog med den irakiska regeringen om hur mänskliga rättigheter ska respekteras. Sverige för dessutom regelbundna samtal med olika internationella och irakiska aktörer om hur vi ytterligare kan stödja arbetet med mänskliga rättigheter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.