invandrarkvinnor i rättssystemet
Skriftlig fråga 2004/05:1445 av Acketoft, Tina (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-04-19
- Inlämnad
- 2005-04-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-04-28
- Svar anmält
- 2005-04-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 april
Fråga 2004/05:1445
av Tina Acketoft (fp) till justitieminister Thomas Bodström om invandrarkvinnor i rättssystemetEnligt en undersökning som SVT-programmet Faktum har gjort så läggs 12,2 % fler fall av grov kvinnofridskränkning och grov misshandel ned när det är en kvinna med invandrarbakgrund som har gjort anmälan än om det är en kvinna med svensk bakgrund. I Västra Götaland är siffran ännu högre. Där avskrivs 14,4 % fler ärenden jämfört med om brottsoffret är en svensk kvinna.
Faktums undersökning är för liten för att man ska kunna dra några statistiskt säkerställda slutsatser, men blotta misstanken om detta högst diskriminerande beteende av vårt svenska rättssystem gör att det finns ett brådskande behov av att utreda frågan för att få en tydlig bild av hur det faktiskt ser ut.
Baserat på ovanstående vill jag därför fråga ministern vad han avser att vidta för åtgärder för att klargöra om invandrarkvinnor blir sämre behandlade av rättsystemet än infödda svenska kvinnor.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1445 besvarad av Thomas Bodström
den 28 april
Svar på frågorna 2004/05:1445 om invandrarkvinnor i rättssystemet och 1462 om brottsutredningar vid brott mot invandrare
Justitieminister Thomas Bodström
Tina Acketoft har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att klargöra om kvinnor med utländsk bakgrund blir sämre behandlade av rättssystemet än andra kvinnor. Vidare har Lars-Ivar Ericson frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte brott mot svenskar med utländsk bakgrund ska särbehandlas. Jag har valt att besvara dessa frågor i ett sammanhang.
Frågorna är ställda mot bakgrund av en undersökning som gjorts av SVT:s Faktumredaktion. Jag vill inledningsvis framhålla att viss försiktighet är påkallad när det gäller att bedöma värdet och dra bestämda slutsatser av undersökningar av detta slag. Samtidigt vill jag betona att undersökningen berör ett viktigt och allvarligt ämne. Om personer med utländsk bakgrund behandlas annorlunda på grund av sin etniska tillhörighet är det givetvis oerhört allvarligt.
Principen om allas likhet inför lagen är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Att förebygga och motverka diskriminering inom rättsväsendet är dessutom av avgörande betydelse för att allmänhetens tilltro till rättsväsendet ska kunna upprätthållas. Mot denna bakgrund pågår sedan en tid ett prioriterat arbete med diskriminerings- och mångfaldsfrågor inom rättsväsendet. Insatserna kommer att intensifieras under de kommande åren, bland annat genom ökade utbildningsinsatser, men även genom att sträva mot en ökad andel anställda inom rättsväsendet med utländsk bakgrund.
Som ett led i detta arbete upprättade Rikspolisstyrelsen, riksåklagaren, Domstolsverket och Kriminalvårdsstyrelsen i slutet av 2003 särskilda kompetensstrategier i diskrimineringsfrågor. Syftet med strategierna är att rättsväsendet ska arbeta långsiktigt, kontinuerligt och heltäckande med dessa frågor. Justitiedepartementet följer detta arbete noggrant.
Jag vill även nämna att flera utredningar om diskriminering har tillsatts av regeringen. Under 2004 tillsattes exempelvis utredningen Makt, integration och strukturell diskriminering. Utredningen har fått i uppdrag att särskilt undersöka sju samhällsområden varav rättsväsendet är ett. Professor Jerzy Sarnecki leder arbetet om rättsväsendet. I uppdraget ingår att analysera i vilken mån det finns skillnader i hur kvinnor och män drabbas av strukturell diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. Uppdraget ska redovisas den 30 juni 2006.
Det bedrivs således ett aktivt strategiskt arbete av både regeringen och rättsväsendets myndigheter i syfte att motverka diskriminering. Jag följer utvecklingen med stort intresse och kommer att initiera ytterligare åtgärder om jag bedömer att det krävs.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.