Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

invandrarflickors skolgång

Skriftlig fråga 2001/02:726 av Viklund, Margareta (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-13
Anmäld
2002-02-19
Besvarad
2002-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 februari

Fråga 2001/02:726

 av Margareta Viklund (kd) till statsrådet Mona Sahlin om invandrarflickors skolgång

I anslutning till mordet på Fadime Sahindal har invandrarkvinnornas/-flickornas situation kommit i fokus. Olika företeelser, som uppmärksammats, har vi känt till sedan tidigare, men inte engagerat oss tillräckligt i för att vi seriöst skulle ta oss an dem. För många i vårt land är invandrarna fortfarande främmande och inte på riktigt en av oss. Varför det är så kan det finnas många förklaringar till.

Genom Fadimes plötsliga död har invandrarnas situation åter belysts. På ett brutalt sätt har vi tvingats inse att det finns kulturella glapp mellan infödda svenskar och många invandrargrupper. Framför allt gäller det synen på demokrati och mänskliga rättigheter, inklusive kvinnans rättigheter.

Även om förskolan, skolan och andra institutioner har observerat framför allt invandrarflickornas situation, har de inte lyckats förmedla många invandrarbarns svåra situation till det övriga samhället eller förhindra att många invandrade flickor slutar skolan för tidigt.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att förhindra att flickor med invandrarbakgrund slutar den obligatoriska skolan för tidigt?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:726 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 5 mars

Svar på fråga 2001/02:726 om invandrarflickors skolgång

Utbildningsminister Thomas Östros

Margareta Viklund har frågat statsrådet Mona Sahlin vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att förhindra att flickor med invandrarbakgrund slutar den obligatoriska skolan i förtid. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Läsåret 1999/2000 lämnade 1 150 elever grundskolan utan slutbetyg. Av dessa var 380 elever med utländsk bakgrund, dvs. elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Drygt en tredjedel av dessa är flickor.

Såväl flickor med utländsk bakgrund som flickor med svensk bakgrund har betydligt högre genomsnittligt meritvärde än pojkar. Våren 2000 hade dessutom flickor med utländsk bakgrund ett något högre genomsnittligt meritvärde än pojkar med svensk bakgrund. Första gången det inträffade var våren 1999.

Vad som påverkar elevernas med utländsk bakgrund prestationer och inställning till skolan är @ förutom bristande språkkunskaper @ föräldrarnas klasstillhörighet, skolbakgrund och sociala situation, hur gamla eleverna var när de kom till Sverige samt deras skolerfarenheter från hemlandet. Även för elever med svensk bakgrund har klass och kön betydelse för deras skolprestationer, inställning till skolan och till jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är därför viktigt att se till såväl flickornas som pojkarnas med utländsk bakgrund hela livssituation som till deras villkor och förutsättningar i skolan ur både ett likvärdighets- och ett jämställdhetsperspektiv.

För alla barn, mellan 7 och 16 år, som är bosatta i Sverige gäller skolplikt. Skolplikten motsvaras av en rätt att till utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och unga.

Enligt 3 kap. 13 § skollagen (1985: 1100) ska kommunen se till att skolpliktiga elever fullgör sin skolgång. Vårdnadshavaren å sin sida har skyldighet att se till att barnet fullgör sin skolplikt (15 §). Vidare får styrelsen för utbildningen vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter om eleven inte fullgör sin skolgång och detta beror på att vårdnadshavaren inte gjort vad som ankommer på denna (16 §).

Den allmänna skolplikten i Sverige har medfört att antalet elever i stort sett följer befolkningsutvecklingen. Det finns vad jag erfar inga statistiska indikationer på att skolpliktiga flickor med utländsk bakgrund slutar den obligatoriska skolan tidigare än andra elever, men däremot att drygt 100 av dessa flickor lämnar skolan utan slutbetyg. Det är olyckligt för dessa flickor och en förlust för samhället. Jag vill därför få mer kunskap om hela denna elevgrupp för att hitta åtgärder som innebär att fler av dem lämnar grundskolan med slutbetyg.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.