invandrares inlärning av svenska
Skriftlig fråga 2000/01:674 av Pålsson, Chatrine (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-13
- Anmäld
- 2001-02-20
- Besvarad
- 2001-03-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:674
av Chatrine Pålsson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om invandrares inlärning av svenskaMånga personer som kommit från andra länder har under lång tid problem med det svenska språket. Det är besvärande på många sätt. Dels är det lätt att känna sig utanför om man inte kan kommunicera i det dagliga livet, dels är det svårare att få arbete. För en person som många gånger upplevt traumatiska situationer är det särskilt viktigt att känna sig som en i gruppen. Språkförståelsen är då en avgörande faktor.
Enligt uppgift så kan invandrare välja om han eller hon vill läsa svenska på gymnasium eller först gå svenska 1 och 2 som är en lättare form av utbildning. Det verkar naturligtvis rimligt att man själv ska få välja fritt men risken finns att man överskattar sin språkliga förmåga och väljer en för hög nivå.
För den som då inte klarar gymnasienivån kan det skada självförtroendet och man kanske inte vågar fortsätta språkutbildningen. Samtidigt underlättar det för alla, även för de som utbildar, om personen har de mest grundläggande kunskaperna i det svenska språket innan man börjar den gymnasiala utbildningen.
En tänkbar lösning är att man inför ett test av alla svenska språkets delar inför gymnasieansökan. Testets syfte är att mäta att man har kunskaper som minst motsvarar kurserna svenska 1 och 2.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern vidta för att invandrare alltid ska ha adekvata språkkunskaper innan man påbörjar en gymnasial utbildning i det svenska språket?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:674 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 2000/01:674 om invandrares inlärning av svenska
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Chatrine Pålsson har frågat utbildningsministern vilka åtgärder han avser vidta för att en invandrare alltid ska ha adekvata språkkunskaper innan en gymnasial utbildning i det svenska språket påbörjas. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Låt mig först säga att möjligheten att kommunicera med andra har avgörande betydelse för alla barns och ungdomars kognitiva utveckling.
Forskning och erfarenhet visar att tidiga insatser är viktiga för goda baskunskaper. Den grundläggande utbildningen i Sverige omfattar nu tre läroplaner, från förskolan t.o.m. gymnasieskolan samt den kommunala och statliga vuxenutbildningen. Läroplanerna länkar i varandra och bygger på en likartad syn på barns och ungas utveckling och lärande. Det stöder också ett helhetsperspektiv i syfte att ta till vara såväl intellektuell förmåga som fysisk, praktisk, emotionell, skapande och social förmåga hos eleverna. En helhetssyn förutsätter en samverkan mellan alla i elevens närhet. Det omgivande samhället bestående av bl.a. kultur, fritid och möjlighet till socialt umgänge är viktiga faktorer för att skolan ska lyckas i sitt uppdrag.
För barn med invandrarbakgrund är språkutvecklingen central dels som grund för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i alla ämnen, dels för att ge förutsättningar för delaktighet i samhällslivet.
Olika insatser görs redan. En stor del av invandrarna finns i storstadsregionerna och inom ramen för Storstadssatningen har språkförskolorna utvecklats. I dessa får barn med ett annat modersmål än svenska möjlighet både att utveckla sin svenska och att bibehålla och utveckla sitt modersmål. I språkförskolorna har man strävat efter att integrera svenska barn och barn med annat modersmål.
Den 1 januari 2003 införs den allmänna förskolan för fyra- och femåringar. Förskolan gör att barnen kommer bättre rustade till skolan genom att de får ett tidigt stöd i språkutvecklingen.
Regeringen prioriterar nu insatser så att alla ges förutsättningar att nå målen i skolan. Särskilda medel har avsatts för att främja inlärningen av basfärdigheterna, dvs. att läsa, skriva och räkna. Satsningen ska främst inriktas mot grundskolans tidiga år. Satsning görs även på skolbiblioteken.
Gymnasieskolan är avsedd för elever som avslutat grundskoleutbildningen dvs. som regel från det att den unge fyllt 16 år. För att tas emot på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan krävs godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik eller att man på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. Avsikten med behörighetsbestämmelserna är att den unge ska ha de basfärdigheter som är en förutsättning för att klara av studierna på ett nationellt eller specialutformat program. En del ungdomar kommer till Sverige vid nära 16 års ålder och har då inte haft möjlighet att nå kunskaper som uppfyller dessa krav. För dessa finns i dag olika vägar att nå grundläggande språkkunskaper för att kunna följa undervisningen i gymnasieskolan.
Elever som inte uppfyller behörighetskraven kan tas in på ett individuellt program. Huvudsyftet med ett individuellt program är att förbereda för studier på ett nationellt eller specialutformat program.
Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna nyanlända invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Sfi vänder sig till invandrare som är 16 år och äldre och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge och ges alltså även till invandrare i gymnasieåldern. Sfi får också kombineras med utbildning inom någon annan skolform, t.ex. gymnasieutbildning på ett individuellt program. Kommunerna bestämmer själva hur denna samordning ska ske, organisatoriskt och pedagogiskt.
Detta innebär att en invandrarelev med bristfälliga kunskaper i svenska språket först kan läsa sfi och därefter svenska som andraspråk på det individuella programmet till dess att eleven uppnått målen i enlighet med kursplanen för svenska som andraspråk för grundskolan. Studierna i svenska på det individuella programmet kan kombineras med t.ex. gymnasiekurser i yrkesämnen. Gymnasiekurserna kan sedan tillgodoräknas när eleven kommer in på det nationella programmet. Om eleven fortsätter på ett nationellt program läser eleven svenska enligt kursplanen i svenska som andra språk för gymnasieskolan.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.