Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

invandrade i vårdyrken

Skriftlig fråga 2004/05:856 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-02-02
Inlämnad
2005-02-02
Besvarad
2005-02-09
Svar anmält
2005-02-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 februari

Fråga 2004/05:856

 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ylva Johansson om invandrade i vårdyrken

Under de senaste årtiondena har Sverige blivit ett land för människor med olika kulturell bakgrund. Det kan därför lätt uppstå kulturkrockar inom sjukvården och särskilt situationen för våra äldre invandrare är värd att uppmärksammas mera än vad som nu sker. Det behövs vidgade kunskaper om både språk och kulturer.

Samtidigt är arbetslösheten bland invandrare i arbetsför ålder betydligt högre än för genomsnittet i riket. Alltså, å ena sidan ett behov, å andra sidan en outnyttjad resurs. Fler invandrare inom vårdyrkena är önskvärt för ett bättre omhändertagande av våra äldre invandrare.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att vi ska få fler invandrare inom vårdyrkena?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:856 besvarad av Ylva Johansson

den 9 februari

Svar på fråga 2004/05:856 om invandrare i vårdyrken

Statsrådet Ylva Johansson

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vi ska få fler invandrare inom vårdyrkena.

Jag delar helt Lars-Ivar Ericsons uppfattning att invandrare utgör en resurs som kan tillföra mycket i fråga om kunskap, språk och kultur till den svenska hälso- och sjukvården. Det har också under senare år tagits olika initiativ som bidragit till att underlätta för till exempel läkare att få svensk legitimation. Detta är dock inte tillräckligt.

Gruppen invandrare är en stor och heterogen grupp. En del av dem som söker arbete i Sverige har vårdutbildning från sitt hemland. För dem som kommer från ett annat nordiskt land eller ett EU-land är det relativt enkelt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. De utgör också den största gruppen av arbetssökande.

En stor grupp av de vårdutbildade invandrarna kommer från länder utanför EU/EES-området. För flertalet av dessa är det inte heller något stort problem att få sin yrkeskompetens värderad till svensk legitimation eller behörighet, även om det ibland kan ta lång tid och många behöver komplettera sin utbildning. Reglerna kring värdering av utländsk vårdutbildning behöver dock ses över för att få en snabbare och effektivare process med värdering och eventuell komplettering av tidigare utbildning.

Regeringen uppdrog därför den 17 juli 2003 åt Socialstyrelsen och Högskoleverket att se över de bestämmelser och system som nu råder för bedömning och godkännande av lärare samt utövare inom hälso- och sjukvård, tandvård och detaljhandel med läkemedel vilka har genomgått utbildning utomlands och som inte omfattas av EU/EES-avtalen. Fokus skulle läggas på att effektivisera och därigenom förkorta processen från ansökan till kompetensbevis. Myndigheterna redovisade den 30 mars 2004 sina förslag till åtgärder. Vissa förslag förutsätter åtgärder inom flera departements ansvarsområden. Regeringen har därför den 22 december tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att se över den reglering och det system för godkännande av lärare och hälso- och sjukvårdspersonal med högskoleutbildning från länder utanför EU/EES. Det är angeläget att verka för att de ska få behörighet att utöva sina yrken här i Sverige inom rimlig tid. Arbetsgruppen ska därför lämna förslag som effektiviserar och därigenom förkortar processen från ansökan till kompetensbevis. Förslagen ska lämnas senast den 30 juni 2005.

För dem som inte har någon specifik vårdutbildning och som söker arbete som undersköterskor och vårdbiträden saknas direkt reglering om krav på kompetens. Regeringen har dock som målsättning att alla äldre med behov av vård och omsorg ska mötas av kompetent och engagerad personal. Regeringen inleder därför nu Kompetensstegen, en nationell satsning för att stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre. Under 2005@2007 planeras sammanlagt drygt en miljard kronor att avsättas till satsningen. Avsikten är att genom verksamhetsnära kompetensutveckling ge personalen möjlighet att på ett bra sätt utveckla vården och omsorgen av äldre. Ett betydande antal anställda har invandrarbakgrund och kommer att beröras av satsningen. Exempelvis kommer Kompetensstegen att kunna användas för verksamhetsanpassad svenskundervisning.

Jag kan vidare berätta att 20 % av de 25 000 nya medarbetare som rekryterades till kommunernas vård och omsorg år 2003 var födda utomlands. Andelen har fördubblats sedan 1995 då endast 10 % av de nyrekryterade var födda utomlands.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.