Introduktion av nyanlända flyktingar
Skriftlig fråga 2010/11:98 av Stenberg, Maria (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-11-24
- Anmäld
- 2010-11-25
- Besvarad
- 2010-12-01
- Svar anmält
- 2010-12-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 november
Fråga
2010/11:98 Introduktion av nyanlända flyktingar
av Maria Stenberg (S)
till statsrådet Tobias Billström (M)
Från och med december tar arbetsförmedlingarna över ansvaret för introduktion av nyanlända flyktingar. Ansvaret för dessa lotsar gäller i två år, varefter det åter övergår till kommunerna.
Flyktingar som kommer till Sverige har mycket olika bakgrund. Det är allt från analfabeter till akademiker. De har varit med om traumatiska händelser som påverkar deras psykiska och fysiska hälsa. Därför har de mycket olika förutsättningar att komma in i det svenska samhället och få ett arbete. För många kan det ta betydligt längre tid än de två år som etableringslotsarna har ansvaret för. Hittills har det i genomsnitt tagit sju år, vilket naturligtvis är en alltför lång tid.
Som bekant finns det alltför många, och ofta välmående, kommuner som inte i dag tar emot flyktingar. Risken finns att färre kommuner kommer att ta emot flyktingar, eftersom kommunerna inte får några pengar för fortsatt introduktion av de flyktingar som inte lyckats få arbete på två år.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att lösa introduktionen för dem som behöver stöd längre än i två år?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:98 besvarad av Statsrådet Erik Ullenhag
Svar på fråga
2010/11:98 Introduktion av nyanlända flyktingar
Statsrådet Erik Ullenhag
Maria Stenberg har frågat migrationsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att lösa introduktionen för dem som behöver stöd längre tid än i två år.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Den reform som träder i kraft den 1 december syftar till att underlätta och påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. De nyanlända som omfattas av reformen har rätt till en individuell etableringsplan som kan omfatta högst två år. Under den perioden får den nyanlände del av ett förstärkt stöd från Arbetsförmedlingen och en etableringslots i syfte att snabba på arbetsmarknadsetableringen. Insatserna ska utgå från tidigare utbildnings- och yrkeserfarenhet. En särskild etableringsersättning betalas ut till dem som deltar i etableringsinsatser i enlighet med den upprättade etableringsplanen.
När tiden för etableringsplanen har löpt ut upphör det förstärkta stödet. De som fortfarande är utan arbete kommer dock att ha fortsatt full tillgång till hela det offentliga utbudet av utbildningar, arbetsmarknadsinsatser, rehabilitering och så vidare, på samma villkor som alla andra invånare i landet. Nystartsjobb, instegsjobb och andra insatser från Arbetsförmedlingen är mycket viktiga även efter de två år som en etableringsplan kan omfatta. De satsningar som görs på yrkesvux och annan vuxenutbildning är också av stor betydelse för nyanlända invandrare som har låg utbildning och behöver längre tid än två år för att kunna etablera sig på arbetsmarkanden. Några säråtgärder riktade mot nyanlända invandrare under längre tid än två är inte aktuella, behovet av stöd måste kunna tillgodoses inom ramen för samhällets generella stödsystem där insatserna utgår från individuella behov.
Den statliga ersättningen till kommunerna har utformats så att kommunerna ska få motsvarande ersättning för sina kostnader som man får i dag. Genom etableringsreformen ökar förutsättningarna att komma in på arbetsmarknaden. Det bör rimligen leda till att kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd minskar. Ett ökat och snabbare arbetsmarknadsinträde medför också ökade skatteintäkter för kommunerna. I dagsläget är det endast ett fåtal kommuner som inte träffat överenskommelse om mottagande av nyanlända invandrare. Jag ser mot denna bakgrund inte någon risk att färre kommuner kommer att vilja ta emot flyktingar efter reformens genomförande.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.