Intresset för frivilliga kommunsammanläggningar

Skriftlig fråga 2022/23:893 av Peder Björk (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-02
Överlämnad
2023-08-03
Anmäld
2023-08-16
Svarsdatum
2023-08-17
Sista svarsdatum
2023-08-17
Besvarad
2023-08-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Erik Slottner (KD)

 

Sveriges kommuner och regioner befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation. Samtliga regioner prognosticerar underskott i verksamheten 2023 och en stor andel av kommunerna likaså. För att inte behöva påbörja processer med uppsägning av personal uppmanade Sveriges kommuner och regioner (SKR) regeringen att före midsommar ge besked om statsbidragen för kommande år. Det hörsammades inte.

I stället för att fokusera på en plan för att stödja kommuner och regioner ekonomiskt för att upprätthålla en god välfärd i hela landet ägnar sig regeringen åt helt andra saker. Ett exempel är att regeringen i slutet av mars 2023 beslutade att tillsätta en utredning om frivillig sammanläggning av kommuner. 

Enligt pressmeddelande från regeringen anser man att frivilliga kommunsammanläggningar kan stärka kapaciteten, och därmed förutsättningarna, att erbjuda en god välfärd. Det handlar om att inte enbart se dagens utmaningar, utan att också ha ett långsiktigt perspektiv och fundera över hur situationen i landets kommuner kan komma att se ut om 10–20 år.

Med tanke på statsrådets lunchmöten med kommunföreträdare på olika länsresidens under våren vill jag fråga statsrådet Erik Slottner:

 

Hur stort bedömer statsrådet att intresset för kommunsammanläggningar är och vilka skäl låg till grund för beslutet att tillsätta ovan nämnda utredning?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:893 besvarad av Statsrådet Erik Slottner (KD)

Fi2023/0 2206 Finansdepartementet Civilministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:893 av Peder Björk (S)

Intresset för frivilliga kommunsammanläggningar

Peder Björk har frågat mig hur stort jag bedömer att intresset för kommunsammanläggningar är och vilka skäl som låg till grund för beslutet att tillsätta en utredning om frivillig sammanläggning av kommuner.

Den svåra ekonomiska situationen som vi befinner oss i påverkar alla, hushåll och företag men också kommuner och regioner. Regeringen har förståelse för att de stora osäkerheter som finns i vår omvärld och den vikande konjunkturen innebär utmaningar och kan leda till omprioriteringar inom kommuners och regioners verksamheter. Statsbidragen till kommuner och regioner höjdes med cirka 12 miljarder kronor i 2023 års statsbudget. Regeringen följer utvecklingen noga och avser att återkomma med en bedömning av det ekonomiska läget och frågan om eventuella nya tillskott till kommunsektorn i budgetpropositionen för 2024.

Kommunerna påverkas också av den demografiska utvecklingen och en allt större brist på arbetskraft. Varje enskild kommun behöver omhänderta behov när det gäller t.ex. investeringar, beredskapsfrågor, digitalisering och klimatanpassningar. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna i t.ex. geografiska förhållanden och befolkningens storlek åt mellan kommunerna. Dessa skillnader förväntas öka.

Det behövs därför insatser på både kort och lång sikt och av såväl kommuner som staten för att kommunsektorn ska klara sitt uppdrag även i framtiden. Den långsiktiga kapaciteten kan sannolikt stärkas genom flera olika insatser, t.ex. åtgärder inom respektive verksamhetsområde, förändringar av utjämningsystemet, ökade möjligheter till samverkan och främjande av digitalisering.

Regeringen anser att sammanläggningar kan vara ett sätt att stärka vissa kommuners kapacitet på lång sikt. Det är rimligt att anta att det finns kommuner som får bättre förutsättningar att hantera det kommunala uppdraget tillsammans än de har var för sig. En särskild utredare har därför fått i uppdrag att i dialog med kommuner undersöka intresset för frivilliga sammanläggningar, bedöma förutsättningarna för att fortsätta arbetet, och vid behov lämna förslag till statliga åtgärder (dir. 2023:46).

Jag har under min tid som statsråd träffat ett stort antal förtroendevalda från landets kommuner och lyft frågan om välfärdens utmaningar och behovet av ökad kapacitet, inte minst i vissa av de befolkningsmässigt mindre kommunerna. Min bild är att det finns en medvetenhet kring de här frågorna och att en del av de förtroendevalda, om än inte alla, förstår att frågan om sammanläggningar behöver diskuteras.

Stockholm den 16 augusti 2023

Erik Slottner

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.