Internationella surrogatarrangemang
Skriftlig fråga 2018/19:819 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-06-25
- Överlämnad
- 2019-06-26
- Besvarad
- 2019-07-10
- Svarsdatum
- 2019-07-10
- Sista svarsdatum
- 2019-07-10
- Anmäld
- 2019-08-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Högsta domstolen meddelade nyligen ett beslut där man underkände svensk lag. Bakgrunden till HD:s beslut var att ett svenskt sambopar hade genomfört ett surrogatarrangemang i USA med spermier från mannen och ett donerat ägg. Enligt amerikansk rätt förklarades den svenska kvinnan vara barnets rättsliga mor. I vanliga fall erkänns konstigt nog inte sådana domar i Sverige. I stället är värdmodern som födde barnet – men som inte är genetiskt kopplad till barnet – förälder enligt svensk lag. Detta trots att värdmodern inte är vårdnadshavare enligt amerikansk rätt och inte har någon relation till barnet i verkligheten.
Högsta domstolen underkände lagen och valde att hänvisa till barnkonventionen och dess princip om barnets bästa. HD valde att frångå tidigare ordning och utan uttryckligt svenskt lagstöd låta den kvinna som de facto hade varit barnets mamma bli vårdnadshavare. Domstolen motiverade beslutet med principen om barnets bästa och barnets rätt till privatliv enligt Europakonventionen.
Nu när Högsta domstolen har underkänt svensk lag kan regeringen inte längre ducka för frågan om rättigheter för barn som är födda via internationella surrogatarrangemang. Att barnets bästa ska beaktas vid varje beslut som rör barnet är en universell princip som följer av FN:s barnkonvention.
Att barnkonventionen som bekant blir lag nästa år betyder att dess ställning inom svensk rätt stärks ytterligare. Även barnets rätt till respekt för privatliv regleras i Europakonventionen. Det innebär bland annat att barnet har rätt att få relationen till sina föräldrar och syskon rättsligt erkänd.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Tänker regeringen lyda Högsta domstolens uppmaning om att göra om vårdnadsreglerna så att barn som föds genom internationella surrogatarrangemang får rätt till sina vårdnadshavare?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:819 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2018/19:819 av Robert Hannah (L)
Internationella surrogatarrangemang
Robert Hannah har frågat mig om regeringen tänker lyda Högsta domstolens uppmaning om att göra om vårdnadsreglerna så att barn som föds genom internationella surrogatarrangemang får rätt till sina vårdnadshavare.
Att alla barn i Sverige har rättsliga företrädare, även barn som har till-kommit genom surrogatmoderskap i utlandet, är viktigt.
Frågor om hur vi ser på avgöranden från andra länder bedöms enligt den svenska internationella privat- och processrätten. Utgångspunkten i svensk rätt är att en utländsk dom varken tillerkänns rättskraft eller kan verkställas i Sverige utan uttryckligt lagstöd. Sådant lagstöd finns i dag för utländska fastställelser av faderskap. Det finns däremot inte några regler i svensk rätt om erkännande av utländska fastställelser av moderskap. Avsaknaden av sådana bestämmelser har sin förklaring i att det i Sverige, liksom i många andra länder, inte anses råda någon tvekan om vem som från barnets födelse i rättsligt hänseende ska anses som barnets mor – som mor anses i Sverige den kvinna som har fött barnet. Moderskapsprincipen har tillämpats av svenska myndigheter även när det funnits en internationell anknytning. Om barnet har tillkommit genom ett internationellt surrogatarrangemang, är därför den kvinna som utpekas som rättslig mor i en utländsk dom i första hand hänvisad till att genomföra en adoption av barnet för att anses som barnets rättsliga mor i Sverige.
I dag kan i de flesta fall ett rättsligt moderskap i Sverige för en tilltänkt mor alltså uppnås genom s.k. styvbarnsadoption. Denna möjlighet fanns dock inte i det i Högsta domstolen aktuella fallet, eftersom de tilltänkta föräldrarna inte längre var sambor.
Den fråga Högsta domstolen prövade rör föräldraskap, inte vårdnad. Högsta domstolens beslut innebär att en utländsk fastställelse av moderskap i vissa fall ska erkännas i Sverige trots att det saknas lagstöd för ett sådant erkännande. Enligt Högsta domstolen kan det bli aktuellt i fall där det enligt svensk rätt inte finns något annat sätt att tillgodose ett barns rätt till privatliv och uppfylla principen om barnets bästa. Regeringen analyserar nu beslutet.
Stockholm den 3 juli 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.