internationella brottsmålsdomstolen
Skriftlig fråga 1999/2000:648 av Biörsmark, Karl-Göran (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-03-01
- Anmäld
- 2000-03-07
- Besvarad
- 2000-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 mars
Fråga 1999/2000:648
av Karl-Göran Biörsmark (fp) till utrikesminister Anna Lindh om internationella brottmålsdomstolenBeslutet att inrätta en oberoende internationell brottmålsdomstol är ett av de senaste årens framsteg på området för mänskliga rättigheter. Vid en FN-konferens i Rom i juli 1998 undertecknade 120 länder ett avtal om att inrätta domstolen. USA var ett av de sju länder som röstade emot, och 21 länder valde att lägga ned sin röst.
Domstolen kommer att vara permanent och den kommer att genomföra utredningar och ställa personer inför rätta som begår allvarliga brott mot internationell humanitär rätt, t.ex. folkmord och brott mot mänskligheten. Domstolen kommer alltså att ha befogenhet att åtala enskilda personer.
Domstolen kommer att inleda sin verksamhet när 60 länder har ratificerat Romstadgan. Till dags dato har endast sju länder gjort det: Italien, Senegal, Trinidad och Tobago, San Marino, Fiji, Ghana och nu senast Norge.
Min fråga till utrikesministern lyder:
När avser regeringen att låta riksdagen ratificera avtalet om att inrätta en internationell brottmålsdomstol?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:648 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 1999/2000:648 om internationella brottmålsdomstolen
Utrikesminister Anna Lindh
Karl-Göran Biörsmark har frågat mig när regeringen avser att låta riksdagen ratificera avtalet om att inrätta en internationell brottmålsdomstol.
Stadgan för inrättandet av den internationella brottmålsdomstolen antogs vid en diplomatkonferens i Rom den 17 juli 1998. Sverige undertecknade stadgan den 12 oktober samma år. I samband med att arbetet med stadgan avslutades inrättades en förberedande kommission som för närvarande arbetar med att ta fram bevis- och procedurregler (Rules of Procedure and Evidence) och s.k. brottsrekvisit (Elements of Crimes) att komplettera bestämmelserna i stadgan. Detta arbete ska vara färdigt senast den 30 juni i år.
Parallellt med kommissionens arbete pågår nu arbete inom Utrikes- och Justitiedepartementen med att förbereda en proposition till riksdagen om godkännande av ratifikation av Romstadgan om den internationella brottmålsdomstolen och den lagstiftning som behövs för att Sverige ska kunna samarbeta med denna domstol. En departementspromemoria härom avses kunna färdigställas till sommaren och sändas ut på remiss. När väl remissyttrandena kommit in ska lagrådsremiss och proposition färdigställas. Arbetet är mycket omfattande och stadgan innehåller över 120 artiklar som bl.a. reglerar frågor om domstolens jurisdiktion och staternas samarbete med domstolen. Propositionen beräknas föreläggas riksdagen i början av 2001 så att behandling kan ske under våren samma år. Det betyder att Sverige, om riksdagen samtycker, kommer att ratificera stadgan långt innan den träder i kraft.
Regeringen anser att det är viktigt att den lagstiftning som är nödvändig för att uppfylla Sveriges åtaganden enligt avtalet om domstolen antas samtidigt som ratifikationen beslutas. De länder som hittills ratificerat Romstadgan har inte samtidigt infört någon lagstiftning, utan regeringarna har sagt sig avse att senare återkomma till parlamentet med förslag till tillämpningslagstiftning. Man har då räknat med att det dröjer några år innan stadgan träder i kraft.
Det kan också nämnas att regeringen tänker tillsätta en särskild utredning att behandla de straffrättsliga frågorna i stadgan. Dessa tas inte upp i den kommande propositionen. Utredningen kommer att få i uppdrag att se över bl.a., de svenska reglerna om folkrättsbrott och att behandla frågan om avskaffande av preskription för brott som folkmord och krigsförbrytelser.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.