Till innehåll på sidan

Internationell närvaro i Armenien och Azerbajdzjan

Skriftlig fråga 2022/23:542 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-04-11
Överlämnad
2023-04-12
Anmäld
2023-04-13
Svarsdatum
2023-04-19
Sista svarsdatum
2023-04-19
Besvarad
2023-04-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Det har nu gått över 115 dagar sedan Azerbajdzjan blockerade Latjinkorridoren den 12 december 2022 – den enda landvägen till omvärlden för 120 000 armenier i Artsach (Nagorno-Karabach). Blockaden hindrar leveranser av essentiella varor som mat, mediciner, gas etcetera och är ett klart brott mot humanitära rättigheter och riskerar nu omfattande lidande.

För närvarande är hundratals civila i Armenien också berövade rätten att återförenas med sina familjer. Dessutom genomför de azerbajdzjanska myndigheterna öppet en politik för etnisk rensning genom att tillåta människor att lämna Artsach, men förbjuda inresa. Azerbajdzjans president Ilham Alijev har i intervju sagt att det är fritt för armenierna att lämna Artsach genom Latjinkorridoren men det är enkel resa som gäller, det vill säga man vill etniskt rensa området. Det är en ytterst oroande situation och ett klart brott mot det trilaterala avtal som slöts den 9 november 2020 mellan Azerbajdzjan, Armenien och Ryssland och som ska garantera fri och säker rörelse genom korridoren.

På Armeniens begäran har EU tillsatt en mission, EUMA, som utför rutinmässig patrullering och rapporterar om situationen, vilket kommer att öka EU:s förståelse av situationen på plats. EUMA, som har ett mandat på två år, kontrollerar kontaktlinjen mellan Armenien och Azerbajdzjan och har sitt operativa högkvarter i Armenien. Uppdraget ska bidra till stabilitet i Armeniens gränsområden, skapa förtroende på plats och säkerställa en miljö som främjar normalisering mellan Armenien och Azerbajdzjan med stöd av EU.

Men för de 120 000 armenierna instängda i enklaven Artsach finns bara de ryska fredsbevarande styrkorna som utländska ögon för vad som händer där. När den ryska insatsens mandat går ut i november 2025 är rädslan stor att med ingen insyn i vad som händer i Artsach, som är omgivet och isolerat av Azerbajdzjan, kommer den etniska rensningen att ta andra proportioner.

Det är därför viktigt att det internationella samfundet behåller ögon på vad som sker. Världen har inte råd med ytterligare ett folkmord.

Sverige är nu ordförande i EU, och både Armenien och Azerbajdzjan ingår i det östliga partnerskapet.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Avser ministern att ta vidta några åtgärder för att garantera internationell närvaro i Armenien och Azerbajdzjan med ögon för vad som sker i Artsach efter november 2025?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:542 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/05628 UD2023/05629 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på frågorna 2022/23:541 av Björn Söder (SD) Införande av EU-sanktioner mot Azerbajdzjan och 2022/23:542 av Björn Söder (SD) Internationell närvaro i Armenien och Azerbajdzjan

Björn Söder har frågat mig huruvida jag och regeringen inom EU avser ta initiativ till införande av sanktionspaket mot Azerbajdzjan tills rörelsefriheten genom Latjinkorridoren återupprättats. Han har även frågat mig om åtgärder kommer att vidtas för att garantera internationell närvaro i Armenien och Azerbajdzjan efter 2025, vilket utgör tidsgränsen för de nu närvarande ryska ”fredsbevarande” styrkornas mandat. Jag besvarar frågorna samlat.

Regeringen fortsätter att med oro följa utvecklingen av konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan, inte minst mot bakgrund av incidenten den 11 april som som resulterade i sju bekräftade dödsfall. Vi följer också de humanitära konsekvenserna av begränsningen av den fria rörligheten genom Latjinkorridoren som pågått sedan den 12 december 2022.

EU fortsätter att vara engagerat, inklusive på högsta nivå, för att bistå parterna i att finna en fredlig och långsiktigt hållbar lösning på konflikten. Sveriges stöd för EU:s ansträngningar ligger fast. Det finns för närvarande inga förslag om införande av sanktionspaket mot Azerbajdzjan. Vi står bakom de uppmaningar som riktats från EU till azerbajdzjanska myndigheter att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera den fria rörligheten genom Latjinkorridoren, samt säkerställa ohindrad tillförsel av gas, elektricitet och andra resurser till befolkningen som påverkats av den begränsade rörelsefriheten.

Beträffande internationell närvaro i Armenien och Azerbajdzjan har EU som bekant, som Björn Söder lyfter fram, under 2023 etablerat en GFSP-insats med ett inledande mandat på två år på den armeniska sidan av gränsen. Regeringen ser insatsen som en viktig del av EU:s engagemang för fred och stabilitet i Södra Kaukasien och för närvarande pågår arbetet med att fullt ut bemanna den.

Rådet kommer i ett senare skede fatta beslut om en eventuell förlängning av mandatet, då det löper ut 2025. Regeringen välkomnar också etablerandet av en utrikes- och säkerpolitisk dialog mellan EU och Armenien, vars första möte ägde rum i Jerevan i slutet på januari. Denna kommer att utgöra en bra plattform för att diskutera riktningen för det framtida samarbetet mellan EU och Armenien, med särskild betoning på just säkerhetsfrågor. Vi kommer att noga följa utvecklingen och vara beredda att överväga ytterligare åtgärder som syftar till att bidra till stabiliteten i regionen.

Stockholm den 19 april 2023

Tobias Billström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.