internationell kontroll av dammar
Skriftlig fråga 1999/2000:553 av Samuelsson, Marianne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-11
- Anmäld
- 2000-02-22
- Besvarad
- 2000-02-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:553
av Marianne Samuelsson (mp) till miljöminister Kjell Larsson om internationell kontroll av dammarÅterigen har vi fått se effekterna av en gruvdammolycka i Europa. För två år sedan brast en av Bolidens dammar i Spanien vilket orsakade en stor miljöförstörelse. Nu har en damm brustit i Rumänien.
Gruvdammar är vanligt förekommande överallt i världen. I Sverige finns ett flertal. Halterna av tungmetaller är som regel höga i gruvornas slagg. Gruvdammolyckor får därför förödande konsekvenser som oftast inte begränsas till den nation där dammen återfinns. I likhet med vad som gäller för kärnkraften tycks det mig rimligt med en omfattande internationell kontroll av dammar.
Nu vill jag fråga ministern:
Avser ministern ta några initiativ med anledning av gruvdammolyckan i Rumänien?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:553 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
den 23 februari
Svar på fråga 1999/2000:553 om internationell kontroll av dammar
Miljöminister Kjell Larsson
Marianne Samuelsson har frågat mig om jag avser att ta några initiativ med anledning av gruvdammsolyckan i Rumänien.
Marianne Samuelsson har tidigare ställt frågor om dammar som besvarats av dåvarande miljöministern och dåvarande näringsministern. Detta svar måste delvis bli en upprepning av de då lämnade svaren.
Olyckor av det slag som inträffat vid guldgruvan i Rumänien leder till allvarliga miljöskador och utgör en stor fara för människor. För att undvika att liknande olyckor uppstår i fortsättningen är det nödvändigt med en god kontroll av dammarna. Det aktuella fallet visar också på betydelsen av en miljömässigt godtagbar hantering av gruvavfall och processer för metallframställning.
Inom den internationella dammkommissionen International Commission on Large Dams (ICOLD) bildad av ägare till kraftverksdammar finns en underkommitté för sedimentsdammar vid gruvor. I den svenska spegelkommittén är Svenska Gruvföreningen medlem. Gruvföreningens miljögrupp följer detta arbete noga. Inom ICOLD arbetar man bl.a. med säkerhetsutvecklande åtgärder. Detta kommer till uttryck genom teknikutveckling samt genom att utarbeta riktlinjer och checklistor, dammrevisionslistor och dammliggare. Dessa används i tillämpliga delar också vid gruvdammar.
Genom ett initiativ inom ICOLD gjordes för några år sedan en kartläggning av de svenska gruvdammarna. I detta arbete redovisas gruvdammar och dess planering, utformning och efterbehandling samt en sammanställning av svenska förhållanden. Bland slutsatserna kan nämnas att det bedöms som fördelaktigt att större delen av gruvbrytningen i Sverige sker under jord. I Sverige har vi dessutom tillgång till naturliga material och gråberg, vilket har lett till att huvuddelen av våra gruvdammar är uppbyggda av långtidsstabila material. För de sanerade områdena finns det dessutom ofta långsiktiga kontrollprogram som beslutas av länsstyrelsen.
Förutom arbetet inom ICOLD har den europeiska organisationen Euromines, som består av olika gruvföreningar, inlett ett samarbete om gruvdammar. Detta och andra liknande initiativ från gruvnäringens sida kan också vara en del i den globala kunskapsuppbyggnad som krävs för att undvika olyckor av aktuellt slag.
Till följd av olyckan i Rumänien diskuterar den europeiska kommissionen om det finns behov av att inrätta en permanent insatsstyrka för snabb hjälp vid miljökatastrofer. Den svenska miljökommissionären Margot Wallström, som ju själv har varit på platsen, har också förutskickat andra initiativ från kommissionens sida. Att kommissionen tar initiativ är något som jag välkomnar. För närvarande ser jag mot bakgrund av arbetet inom EU inte någon anledning för mig eller regeringen att ta några egna initiativ med anledningen av olyckan i Rumänien.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.