internationell domstol
Skriftlig fråga 1997/98:884 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-06-18
- Anmäld
- 1998-06-22
- Besvarad
- 1998-06-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Konferensen som har kallats den viktigaste på det juridiska området under detta århundrade skall pågå i Rom under fem veckor med ca 4 000 delegater. Trots att frågan om en permanent krigstribunal varit diskuterad under många år - ja under årtionden återstår många frågetecken. Oenighet råder i dag bland delegaterna bl.a. kring den internationella åklagarens oberoende, vilket inflytande över processen skall FN:s säkerhetsråds fem permanenta medlemmar, USA, Ryssland, Frankrike, Storbritannien och Kina få, skall våldtäkter undantas från den lista som räknar upp de brott som skall falla under beteckningen krigsförbrytelser. Själv har jag redan tidigare lyft fram den intressanta frågan om huruvida brott i förfluten tid över huvud taget kommer att kunna granskas i en kommande rättsprocess, och den bortre tidsgränsen för brott begångna i förfluten tid.
Men det finns också en annan aspekt som måste belysas innan en eventuell konvention skall undertecknas. Hade Sydafrikas val av väg mot försoning genom Sanningskommissionen varit möjlig om vi redan hade haft den nu skissade krigstribunalen inrättad? Kommer det i framtiden vara möjligt för andra länder att likt Sydafrika göra upp med ett sorgligt kapitel i sitt förflutna på ett för oss juridiskt otraditionellt sätt - men för den skull inte mindre effektivt?
Min fråga till regeringen är om denna försäkrat sig om att en försoningsprocess som Sanningskommissionen i Sydafrika kan vara möjlig att genomföra även i en framtid.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:884 besvarad av , ()
- Justitieminister Laila Freivalds
Med anledning av de pågående FN-förhandlingarna om en internationell brottmålsdomstol har Carina Hägg frågat mig om regeringen har försäkrat sig om att en försoningsprocess som sanningskommissionen i Sydafrika kan vara möjlig att genomföra även i framtiden.
Såsom Carina Hägg har anmärkt gäller frågeställningen inte den sydafrikanska sanningskommissionen som sådan. Den internationella domstol som jag hoppas snart kan inrättas kommer med all sannolikhet att sakna retroaktiv domsrätt. Därför kommer den inte att kunna ta sig an brott som har begåtts före domstolsstadgans ikraftträdande.
Det råder en bred majoritet bland FN:s medlemsstater att domstolen bara skall befatta sig med de allra grövsta kränkningarna av den internationella humanitära rätten såsom folkmord, brott mot mänskligheten och grova krigsförbrytelser. Det är alltså fråga om en domstol med begränsad behörighet som inte skall pröva alla former av kränkningar av mänskliga rättigheter.
Domstolen är vidare avsedd som ett komplement till de nationella rättsordningarna. Även om ett brott faller inom domstolens behörighet skall prövningen i första hand ske på nationell nivå. Vid en sådan process tillämpas nationella regler. Den internationella domstolen skall agera först om staten inte har möjlighet eller inte vill pröva ett sådant brott på ett seriöst sätt. Det är domstolen som skall ta ställning till om dessa villkor är uppfyllda och för detta krävs det en helhetsbedömning av hur det nationella rättssystemet har fungerat. Även i andra avseenden innebär stadgan att domstolen skall respektera utgången av nationella rättsprocesser.
Naturligtvis bör inte generella och ovillkorliga former av nationellt bestämd amnesti hindra domstolen från att agera mot de allvarliga brott som det här är fråga om. Även för andra former av nationella processer skapar de föreslagna reglerna förhoppningsvis en ordning som medger nödvändig flexibilitet vid domstolens bedömningar. Till saken hör att förhållandena i varje land som genomgår en försoningsprocess är unika och att det är svårt att rättsligt reglera hänsynen därtill på ett generellt sätt.
Det bör framhållas att såväl Sydafrika som flera sydamerikanska stater som gått från diktatur till demokrati tillhör dem som starkt stöder de principer som nu har beskrivits liksom det övergripande målet att skapa en effektiv domstol.
Förhandlingarna har just inletts i Rom och kommer att pågå fram till den 17 juli. Flera grundläggande frågor har ännu inte hunnit avgöras. Detta gäller bl.a. staternas erkännande av domstolens behörighet och förutsättningarna för att inleda en brottsutredning. Det är alltså inte möjligt att i dag uttala sig om hur stadgan i detalj kommer att utformas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.