Integrationsverkets wallraffande
Skriftlig fråga 2005/06:456 av Billström, Tobias (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-24
- Inlämnad
- 2005-11-24
- Besvarad
- 2005-11-30
- Svar anmält
- 2005-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 november
Fråga 2005/06:456 av Tobias Billström (m) till statsrådet Jens Orback (s)
Integrationsverkets wallraffande
Justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren har kritiserat den metod med vilken Integrationsverket testar om andra myndigheter diskriminerar på etnisk eller religiös grund.
Detta går till på så vis att Integrationsverket anlitat FN-organet ILO jämte ett par svenska forskare att sända påhittade ansökningar med svenskklingande respektive utländskt klingande namn till olika myndigheter, för att se om dessa blir emottagna på olika sätt beroende på namnet.
JO är upprörd över detta och kallar det wallraffande. Han menar att svenska myndigheter inte ska ägna sig åt den sortens lurendrejeri.
Från Integrationsverkets sida tas kritiken emot med förvåning. Tomas Uddin, pressekreterare hos generaldirektören Andreas Carlgren, menar att det är ett direkt uppdrag från regeringen och att integrationsministern själv sagt åt verket att det här ska göras.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att myndigheterna får klarhet i huruvida detta beteende är lämpligt eller ej?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:456 besvarad av Jens Orback
den 30 november
Svar på fråga 2005/06:456 om Integrationsverkets wallraffande
Statsrådet Jens Orback
Tobias Billström har @ mot bakgrund av kritik från Justitieombudsmannen (JO) mot den metod som används vid en studie av diskriminering på den svenska arbetsmarknaden @ frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att myndigheterna får klarhet i huruvida detta beteende är lämpligt eller ej.
Den metod Tobias Billström syftar på i sin fråga kallas situation testing (praktikprövning) och har utvecklats av FN-organet International Labour Organisation (Ilo). Det är en internationellt erkänd och vetenskapligt beprövad metod för att mäta diskrimineringens omfattning som har använts i flera länder, bland annat i Italien, Nederländerna, Spanien och Tyskland.
Integrationsverket har presenterat flera rapporter som tyder på en allvarlig diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt saknas kvantitativ och specifik kunskap om omfattningen av denna diskriminering och vilka uttryck den tar.
I mars 2005 redovisade Integrationsverket ett regeringsuppdrag att undersöka möjligheterna att genomföra en studie om förekomsten av etnisk och religiös diskriminering på den svenska arbetsmarknaden med hjälp av praktikprövning. Verket drog därvid bland annat slutsatsen att det inte finns etiska eller juridiska aspekter som förhindrar att metoden med praktikprövning, i enlighet med Ilos modell, genomförs i Sverige.
Mot denna bakgrund bemyndigade regeringen i april 2005 Integrationsverket att ingå ett avtal med Ilo om genomförande av en studie om förekomsten av diskriminering på arbetsmarknaden. I beslutet underströks att svenska rättsregler och forskningsetiska principer ska tillämpas vid genomförandet av studien.
På uppdrag av Integrationsverket ansvarar nu Ilo för studien.
JO har i samband med ett remissvar i ett annat sammanhang uttryckt tvivel över praktikprövning som metod. JO har inte uttalat sig om metoden i något granskningsärende och såvitt jag vet har JO inte heller tagit initiativ till någon granskning.
Enligt min mening är det viktigt att understryka att praktikprövning syftar till att synliggöra förhållanden som redan förekommer på arbetsmarknaden. Praktikprövning leder inte till anmälningar för brott utan till ökad kunskap. Genom kunskapen kan nya möjligheter skapas för dialog och initiativ för att förebygga och motverka etnisk diskriminering. Praktikprövning är därför ett instrument värt att pröva i arbetet för att motverka diskriminering och tillvarata allas kompetens.
Jag kommer givetvis att noga följa den fortsatta utvecklingen på området.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.