intagning till läkarutbildning
Skriftlig fråga 2002/03:501 av Kristiansson Karlstedt, Kerstin (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-02-10
- Anmäld
- 2003-02-11
- Besvarad
- 2003-02-19
- Svar anmält
- 2003-02-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 februari
Fråga 2002/03:501
av Kerstin Kristiansson Karlstedt (s) till utbildningsminister Thomas Östros om intagning till läkarutbildningDet råder stor brist på läkare i landet, vilket inte minst gäller glesbygden. Myndigheterna arbetar på många olika sätt för att utöka antalet läkare, bland annat genom rekrytering utomlands. Dessutom utbildas personer med läkarkompetens, men som saknar svensk legitimation, genom speciella kurser. Annan sjukvårdspersonal uppmuntras också att gå vidare i sina medicinska studier.
Men här finns ett problem. Många sjuksköterskor som vill studera till läkare söker sig till utbildningen genom kvoten för personer med arbetslivserfarenhet. Eftersom den kvoten är liten kommer inte alla intresserade in, trots sina kvalifikationer och sin behörighet. Med tanke på att sjuksköterskor redan har utbildning för och erfarenhet av sjukvården, borde de vara särskilt lämpade för att utbilda sig till läkare.
Jag vill fråga utbildningsministern om han är beredd att vidta åtgärder för att underlätta intagning av sjuksköterskor till läkarutbildning.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:501 besvarad av Thomas Östros
Svar på fråga 2002/03:501 om intagning till läkarutbildning
Utbildningsminister Thomas Östros
Kerstin Kristiansson Karlstedt har frågat vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att underlätta intagning av sjuksköterskor till läkarutbildning.
Om det finns fler behöriga sökande än det finns platser till en utbildning ska ett urval göras. Vad gäller urvalet till utbildningar som vänder sig till nybörjare @ exempelvis läkarutbildningen @ görs urvalet huvudsakligen på betyg eller resultatet på högskoleprov i kombination med arbetslivserfarenhet. Högskolorna kan också @ efter tillstånd av Högskoleverket @ tillämpa andra urvalsgrunder än betyg och högskoleprov. Sådant tillstånd har bland annat Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Umeå universitet fått för en del av platserna på läkarutbildningen. Urvalet görs då i flera steg. Först görs en grovgallring av de sökande utifrån resultatet på betyg eller poäng på högskoleprovet. Därefter görs en bedömning av de sökandes studiemotivation och lämplighet för yrket. En sådan bedömning kan göras utifrån såväl ett skriftligt underlag som en intervju.
I enlighet med riksdagens beslut med anledning av förslag i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) har en bestämmelse om alternativt urval införts i högskoleförordningen. Bestämmelsen, som ska tillämpas första gången inför antagningen höstterminen 2003, syftar bland annat till att bredda rekryteringen till högskolan.
Bestämmelsen om det alternativa urvalet innebär att universitet och högskolor får bestämma urvalsgrunder som innefattar vissa förkunskaper eller andra sakliga omständigheter @ det vill säga som för utbildningen utgör sakliga omständigheter @ till högst 10 % av nybörjarplatserna. Bestämmelsen medger alltså inte någon kvotering utan riktar in sig på förutsättningar för den sökta utbildningen och får inte komma i konflikt med annan lagstiftning, exempelvis lagen om likabehandling av studenter. Inom ramen för det alternativa urvalet får universitet och högskolor också bestämma att bland annat urvalsgrunderna tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet och andra särskilda prov, till exempel intervjuer, ska användas.
Sammanfattningsvis har universitet och högskolor redan i dag olika möjligheter att anta sjuksköterskor till läkarutbildningen. Jag är därför inte beredd att nu vidta ytterligare åtgärder för att underlätta antagning av sjuksköterskor till läkarutbildningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.