intagning till högre utbildning
Skriftlig fråga 1998/99:804 av Bill, Per (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-07-14
- Anmäld
- 1999-07-20
- Besvarad
- 1999-08-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 juli
Under de senaste dagarna har det riktats kritik mot felaktigheter vid antagningen till högre utbildning. Kritiken har sin grund i hanteringen av avgångsbetyg från gymnasiet via Verket för högskoleservice (VHS) nya centrala betygsdatabas. Uppenbarligen har vissa betyg inte lämnats till de antagande enheterna, vilket fått som konsekvens att behöriga sökande blivit avvisade.
Problemen i systemet tycks existera på såväl statlig som kommunal nivå. Följande tre problem verkar uppenbara:
På den kommunala nivån har vissa gymnasieskolor inte klarat informationen om det nya systemet till sina avgående studenter.
På de enskilda lärosätena har de antagningsenheter som valt endast den helt felfria betygsrapporteringen missat behörighetsgivande betyg på grund av tekniska felaktigheter i gymnasieskolornas datafiler.
VHS har begärt in komplettering av de felaktiga datafilerna från gymnasieskolorna. Denna kommunikation har fallerat i upp till 500 fall, allt enligt VHS.
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att ingen enskild behörig student förlorar möjligheten till högskolestudier i höst på grund av dessa felaktigheter?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:804 besvarad av Utbildningsminister Thomas Östros
- Utbildningsminister Thomas Östros
den 26 augusti
Per Bill har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ingen enskild behörig student skall förlora möjligheten att i höst antas till högskolestudier på grund av felaktigheter i hanteringen av vissa betyg.
Min bedömning är att Per Bills farhågor är överdrivna. VHS har i mitten på juli informerat de ca 30 högskolor som använder sig av VHS betygsdatabas för sin lokala antagning om att de bör vara observanta på problem med fel i betygsrapporteringen och återkomma till myndigheten härom. Det har högskolorna också gjort. Även Skolverket har vidtagit vissa informationsåtgärder. Vidare har VHS i sina kontakter med gymnasieskolorna om kompletteringar till betygsdatabasen hanterat de uppkomna problemen på sådant sätt att inga studenter skall förlora möjligheten till högskolestudier i höst.
Jag vill i sammanhanget berätta om VHS betygsdatabas.
VHS fick år 1997 i uppdrag av regeringen att utveckla och vara huvudman för en nationell betygsdatabas. Syftet med denna databas är att öka rättssäkerheten och minimera risken för fusk. Databasen har fungerat utan några allvarliga problem eller fel, sedan den startade i liten skala sommaren 1998. Den har underlättat för såväl sökande som antagningsmyndigheter. Till dags dato har cirka hälften av landets gymnasieskolor skrivit avtal med VHS om att skicka in samtliga årets slutbetyg till VHS betygsdatabas.
Alla slutbetyg som inte innehåller några fel lagras i betygsdatabasen. Denna används av såväl VHS vid den samordnade antagningen som universitet och högskolor vid den lokala antagningen.
I de ca 500 fall, som Per Bill behandlar i sin fråga, har VHS begärt in komplettering på grund av någon form av teknisk felmarkering, t.ex. att gymnasieskolan har angivit en felaktig kod, fel poängtal för fullständigt program eller inte har angivit att programmet är reducerat. Inget av dessa fel har alltså med betygsdatabasen i sig att göra, utan beror på att betyget är utfärdat på ett sådant sätt att det inte går att värdera det i antagningen.
VHS betygsdatabas innehåller för närvarande 65 000 slutbetyg. Denna siffra skall ställas mot de 500 slutbetyg, som av någon anledning fick en teknisk felmarkering. Av de 500 innehavarna av dessa betyg har mellan 100 och 200 sökt till högskolan. Alla betyg som databasen på något sätt markerar som felaktiga - oavsett anledning - kontrolleras manuellt. På så sätt blir det nya systemet med betygsdatabas mycket tryggare ur individens synpunkt än det manuella system som tidigare har använts.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.