insyn på fängelser
Skriftlig fråga 2000/01:1358 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-07
- Anmäld
- 2001-06-12
- Besvarad
- 2001-06-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 juni
Fråga 2000/01:1358
av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om insyn på fängelserI vintras presenterade kriminalvården en enkät som visade att ca 200 interner tillhör olika kriminella gäng, exempelvis nazistiska grupper, mc-gäng etc. Dessa grupper står bakom en stor del av de grövsta våldsbrotten i dag, och en del av denna brottslighet planeras innanför fängelsemurarna. Som lagstiftningen ser ut i dag har personalen på landets anstalter mycket små möjligheter att berätta för polisen om vad fångarna har för sig. Chefen för länskriminalen i Skåne, Peter Tjäder, menar att: "Som det är nu planerar tungt kriminellt belastade personer nya brott i landets fängelser på skattebetalarnas bekostnad. Och det sker med hjälp av gratis telefon och fri tillgång till brevpapper utan att vi får veta något."
På detta sätt försvåras bekämpningen av den grova brottslighet som i dag växer sig allt starkare.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att kriminalvårdens personal ska kunna informera polisen om förberedelser till brottslighet som sker på landets anstalter?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1358 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 12 juni
Svar på fråga 2000/01:1358 om insyn på fängelser
Justitieminister Thomas Bodström
Anita Sidén har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att kriminalvårdens personal ska kunna informera polisen om förberedelser till brottslighet som sker på landets anstalter.
Låt mig börja med att framhålla att det är oacceptabelt att brott begås eller planeras i anstalt under verkställigheten av ett fängelsestraff.
Framväxten av olika typer av kriminella sammanslutningar och nätverk gör att samarbetet mellan kriminalvård och polis blir allt viktigare. För att förhindra att brott begås eller planeras under verkställigheten är det nödvändigt att kriminalvården använder befintlig teknik för att samla, bearbeta och analysera väsentlig information om sådana intagna som kan anses utgöra särskilda risker i olika hänseenden. Den kunskap som kriminalvården därigenom kan få kan t.ex. användas för att styra valet av anstalt eller avdelning eller vid beviljandet av permissioner.
Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om en lag om behandling av personuppgifter inom kriminalvården. Lagen innebär bl.a. att kriminalvården ges utökade möjligheter att behandla uppgifter om intagna som utgör särskilda risker i t.ex. hot- eller våldshänseende. Känsliga uppgifter, såsom t.ex. att en person har nazistiska sympatier eller ingår i ett kriminellt nätverk, ska undantagsvis kunna behandlas.
Givetvis är det av vikt att även polisen kan få del av uppgifter som ett sådant informationssystem kan ge. I propositionen har regeringen därför angett att sådan information i viss utsträckning även bör kunna komma polisen till godo. Av integritetsskäl bör polisen dock endast ges tillgång till uppgifter som avser allvarlig brottslig verksamhet, dvs. verksamhet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver. Tillgången till uppgifterna måste vidare förbehållas ett fåtal nyckelpersoner inom polisen. De närmare förutsättningarna för utlämnande av uppgifter till polisen avser regeringen att ange i förordning. Inom Justitiedepartementet pågår just nu ett arbete med detta. Det nya regelverket ska träda i kraft den 1 oktober 2001.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.