insyn i offentligt finansierad verksamhet
Skriftlig fråga 2002/03:1123 av Järrel, Henrik S (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-06-13
- Inlämnad
- 2003-06-13
- Besvarad
- 2003-06-25
- Besvarad
- 2003-06-27
- Svar anmält
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:1123
av Henrik S Järrel (m) till justitieminister Thomas Bodström om insyn i offentligt finansierad verksamhetDet har blivit allt vanligare att kommuner och landsting lägger ut delar av sin verksamhet i olika entreprenadformer, av vilka hel- eller delägd bolagisering är en ganska vanlig driftsform.
I verksamheter där det offentliga äger mer än hälften av aktiekapitalet eller tillsätter mer än hälften av styrelsens ledamöter omfattas dessa av offentlighetsprincipen. Andra entreprenörsformer som finansieras med skattemedel omfattas inte av samma grundlagsfästa rätt till insyn i hur verksamheten sköts till exempel från kvalitetssynpunkt.
Enligt kommunallagen ska kommun eller landsting @ innan avtal sluts med privata entreprenörer @ "beakta intresset" av att allmänheten tillförsäkras information. "Beakta intresset" är förvisso inte lika tvingande som till exempel "skall tillförsäkras" information.
All offentligt finansierad verksamhet borde, oavsett driftsform och utövare, vara underkastad offentlighetsprincipen.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att i vidare mening främja en sådan utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1123 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2002/03:1123 om insyn i offentligt finansierad verksamhet
Justitieminister Thomas Bodström
Henrik S Järrel har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att främja en utveckling mot att all offentlig verksamhet, oavsett driftsform och utövare, ska vara underkastad offentlighetsprincipen.
Ett av de sätt offentlighetsprincipen kommer till uttryck på är rätten att ta del av allmänna handlingar. Det innebär att enskilda har en grundlagsskyddad rätt att ta del av handlingar hos myndigheter och därmed jämställda organ. Utgångspunkten är alltså att offentlighetsprincipen gäller hos det allmänna. Sedan 1995 gäller denna rätt dessutom hos ett visst slag av offentligrättsliga organ, nämligen sådana bolag och stiftelser i vilka kommuner och landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Vidare gäller samma regelverk hos ett antal andra bolag och organ, nämligen sådana som har fått sig anförtrott uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Dessa organ räknas upp i en bilaga till sekretesslagen.
I samband med att offentlighetsprincipen utvidgades till att gälla också hos bolag med mera där kommuner eller landsting har ett rättsligt bestämmande inflytande uttalade regeringen att de rättsliga möjligheterna till insyn och kontroll inte borde vara beroende av i vilken form som kommuner och landsting väljer att bedriva sin verksamhet (prop. 1993/94:48 s. 18). I propositionen 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet, som bland annat ledde till det regelverk om insyn i kommunala entreprenader som Henrik S Järrel pekar på i sin fråga, sägs att den ståndpunkten fortfarande är regeringens utgångspunkt. Regeringen konstaterade dock att det av olika orsaker skulle medföra stora svårigheter om det infördes ett krav på handlingsoffentlighet hos privatägda företag. Av det skälet ansåg regeringen att utgångspunkten måste vara att allmänheten ska vända sig till kommunen eller landstinget när den vill utnyttja sin rätt till insyn i kommunal verksamhet som bedrivs på entreprenad och att det därför ska vara deras ansvar att se till att allmänheten kan få den insyn i verksamheten som är befogad. Regeringen påpekade att fullmäktige har möjlighet att utfärda närmare riktlinjer för hur allmänheten ska tillförsäkras insyn. Regeringen uttalade också att den avsåg att följa utvecklingen på området och vid behov återkomma i frågan. Regeringen har i december 2002 gett Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram ett underlag för uppföljning av de mål och förslag till reformer som lades fram i propositionen. Uppdraget ska redovisas den 30 september 2003.
Det har i olika sammanhang ifrågasatts varför offentlighetsprincipens tillämpning sträcker sig längre på det kommunala området än på det statliga. Sedan 1999 arbetar en parlamentarisk kommitté, Offentlighets- och sekretesskommittén, med olika frågor som rör offentlighetsprincipen. Kommittén har bland annat i uppgift att se över sekretesslagen i dess helhet. I uppdraget ingår också att kartlägga de faktorer som har varit avgörande för i vilken utsträckning insyn råder i kommunala respektive statliga företag med mera, att överväga om det är lämpligt med en enhetlig syn på offentlighetsprincipens tillämplighet samt att ange vilka kriterier som bör gälla för insyn. Översynen ska vara klar den 31 december 2003.
För mig är frågan om att värna allmänhetens rätt till insyn i offentligt bedriven verksamhet högt prioriterad. När det gäller Henrik S Järrels fråga är svaret alltså att det på vissa områden pågår en översyn av regelverket och att det på andra områden nyligen har genomförts reformer, som kommer att följas upp.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.