Instruktionerna för trafikövervakning i polisens regleringsbrev
Skriftlig fråga 2018/19:325 av Thomas Morell (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-02-28
- Överlämnad
- 2019-02-28
- Anmäld
- 2019-03-01
- Svarsdatum
- 2019-03-06
- Besvarad
- 2019-03-06
- Sista svarsdatum
- 2019-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Under en lång rad av år har trafikpolisens verksamhet minskat dramatiskt. I dag är det inte mer än drygt hundra poliser i yttre tjänst som har förordnande att kontrollera tung trafik. Antalet bilinspektörer har dock legat på en relativt konstant nivå de senaste åren. Samtidigt har godstransporter på väg ökat, och antalet utländska aktörer inom vägtransportsektorn blir allt fler. I en rad tidningsartiklar har vi kunnat läsa om transporter som saknar nödvändiga tillstånd. Polisen utfärdar också körförbud för fordon som har så allvarliga tekniska brister att de inte får fortsätta sin färd.
Trafikpoliser och bilinspektörer i Helsingborg, Västerås och Sundsvall har vid flera tillfällen förekommit i medierna, där det har meddelats att polisens kontroller påvisar synnerligen allvarliga brister, främst hos utländska ekipage. Det kan röra sig om otillåten cabotagetrafik, manipulerade färdskrivare och olaga yrkesmässig trafik. Det förekommer också allvarliga tekniska fordonsbrister och otillräckligt säkrad last. För att citera en luttrad trafikpolis: ”Det är som att fiska i ett akvarium!”
Trots det fåtal trafikpoliser och bilinspektörer som alltjämt arbetar med kontroll av den yrkesmässiga trafiken hittas det gång på gång allvarliga brister. Det är brister som sätter trafiksäkerheten ur spel och som allvarligt hotar den seriösa åkerinäringen. Hur skall en företagare inom transportsektorn få en rimlig chans att bedriva sitt företagande när den osunda och olagliga transportverksamheten tillåts att breda ut sig i sådan omfattning som har skett de senaste åren?
I ett internt nyhetsbrev, Veckans frågor, påtalar ställföreträdande rikspolischef Mats Löving att polisens trafikövervakning legat på en alldeles för låg nivå de senaste åren. I texten kan man vidare utläsa följande svar från polischefen: ”Vi kan se en vikande trend i antal utförda kontroller på den yrkesmässiga sidan.” Han säger också: ”Kontroll av yrkestrafiken är viktig både ur trafiksäkerhetssynpunkt samt ur konkurrenssynpunkt.”
Polisens verksamhet och prioriteringar styrs i huvudsak av regeringens regleringsbrev. Under rubriken ”Trafik” finner man följande text: ”Redovisning i årsredovisningen till och med 2020 av Polismyndighetens trafiksäkerhetsarbete inkl. kontroller av cabotagetransporter och flygande inspektioner av nyttofordon (Ju2016/08896/LP(delvis)).”
I regeringens beslut, daterat 2017-12-07, är instruktionerna till Polismyndigheten gällande kontroller av den yrkesmässiga trafiken ytterst blygsamma: ”Polismyndighetens trafiksäkerhetsarbete ska bidra till att minska antalet döda och allvarligt skadade i vägtrafikmiljön i enlighet med nollvisionen. Polismyndigheten ska även vidareutveckla sitt arbete med kontroller av cabotagetransporter och flygande inspektioner av nyttofordon samt säkerställa att insatserna på dessa områden förbättras.”
Det är inte mycket till styrning när det gäller kontroll av den yrkesmässiga trafiken.
Polismyndigheten tillfördes 100 miljoner kronor fördelat på fyra år. Pengarna skulle betalas ut i en takt av 25 miljoner per år mellan 2017 och 2020.
För dessa pengar skulle Polismyndigheten utveckla bland annat kontrollerna av det otillåtna cabotaget. Såvitt jag känner till har det betalats ut 50 miljoner kronor till Polismyndigheten under 2017 och 2018.
I tidningsartiklar där reportern har undersökt vad de så kallade ”cabotagemiljonerna” har gått till kan endast 2,6 miljoner härledas till den särskilda satsningen gällande den otillåtna cabotagetrafiken. I dagsläget finns ingen godtagbar redovisning av pengarnas användning.
Polismyndigheten har dessutom inte förbrukat hela sitt anslag för 2018 och fick således en miljard kronor i överskott. Polismyndigheten betalar därför tillbaka 300 miljoner kronor till staten.
I den situation som den seriösa åkerinäringen befinner sig med otillåten cabotagetrafik, där konkurrensen sätts ur spel, blir därför Polismyndighetens agerande märkligt. På landets vägar förekommer omfattande fusk med trafiktillstånd, manipulerade färdskrivare, förare utan giltiga förartillstånd och förare som saknar behörighet att framföra tunga fordon.
Sannolikt kan polisens agerande förklaras av det minst sagt undermåliga underlaget i regeringens regleringsbrev. Tre rader i regleringsbrevet styr polisens övervakning av den yrkesmässiga trafiken; det är sannerligen inte mycket till instruktioner.
Trots att polisen har haft ekonomiska förutsättningar att utöka och utveckla kontrollverksamheten på vägarna har de ändå inte gjort detta. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom den seriösa åkerinäringen under många år har efterfrågat en effektivare kontroll av den yrkesmässiga trafiken. Den här situationen är inte godtagbar, och det måste till förändringar omedelbart.
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Mikael Damberg:
Tänker statsrådet i nästa regleringsbrev förtydliga och skärpa instruktionerna för polisens verksamhet gällande övervakning av den yrkesmässiga trafiken?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:325 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/00737/POL, Ju2019/00778
/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:311 av Thomas Morell (SD)
Trafikpolisen
samt fråga 2018/19:325 av Thomas Morell (SD)
Instruktionerna för trafikövervakning i polisens
regleringsbrev
Thomas Morell har frågat mig om jag tänker ge polisen de riktade resurser som krävs för att förstärka kontrollverksamheten på väg. Han har också frågat om jag i nästa regleringsbrev för Polismyndigheten tänker förtydliga och skärpa instruktionerna för polisens verksamhet gällande övervakning av den yrkesmässiga trafiken.
Polismyndighetens kontroller av den tunga yrkestrafiken är ett betydelsefullt verktyg för att upprätthålla god trafiksäkerhet, sund konkurrens inom åkerinäringen och en god social situation för förarna. Kontrollerna är också en viktig komponent i Polismyndighetens arbete med att förebygga, upptäcka och utreda brott.
I riksdagens beslut om statsbudgeten för 2017 tillfördes Polismyndigheten medel för att bland annat förbättra insatserna gällande kontroller av cabotagetransporter och flygande inspektioner av nyttofordon.
Regeringen har i regleringsbrevet till Polismyndigheten gett myndigheten i uppdrag att i varje årsredovisning till och med 2020 följa upp de åtgärder som vidtas i dessa avseenden. I kravet på återrapportering ingår att föra ett resonemang kring vilka effekter åtgärderna bedöms ha lett till. Jag har för avsikt att fortsätta följa utvecklingen även därefter.
Gällande styrningen av Polismyndigheten vill jag framhålla att verksamheten i första hand styrs genom lagar och förordningar. Regleringsbrevet är ett kompletterande styrdokument som gör det möjligt för regeringen att precisera styrningen baserat på regeringens prioriteringar och riksdagens beslut om statens budget för det kommande året.
Resursförstärkningarna och målsättningen om att utöka antalet anställda kommer att förbättra förutsättningarna för Polismyndigheten att utföra sina uppgifter. Det är emellertid Polismyndighetens ansvar att avgöra hur den samlade resursen ska användas och att säkerställa att kompetensförsörjningen är väl avvägd i förhållande till verksamhetens behov.
Ordning och reda på vägarna är en prioriterad fråga för regeringen. Därför har regeringen agerat för att reglerna för vägtransporter ska få bättre effekt. Bland annat har tiderna för hur länge ett fordon kan vara klampat, alltså vara hindrat att fortsätta sin färd, förlängts. Vidare har skärpta regler för beställare av gods- och busstransporter samt cabotagetransporter införts. Regeringen är också pådrivande i en pågående revidering av EU-regelverk för att få till stånd regler för vägtransporter med lastbil och buss som är tydligare och enklare att kontrollera.
Stockholm den 6 mars 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

