Institutionen för rymdfysik
Skriftlig fråga 2000/01:1361 av Tjernberg, Gunilla (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-08
- Anmäld
- 2001-06-12
- Besvarad
- 2001-06-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1361
av Gunilla Tjernberg (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om Institutionen för rymdfysikÅr 1983 inrättades ett laboratorium i Umeå inom ramen för dåvarande Kiruna geofysiska institut, nuvarande Institutet för rymdfysik (IRF). Laboratoriet skulle bl.a. arbeta med tillämpad forskning inom ljud och vibrationer. Verksamheten vid laboratoriet permanentades 1987 och en professur inrättades för att leda arbetet.
I dag består verksamheten bl.a. av forskning kring infraljud och enligt dr Douglas R. Christie vid CTBTO (Comprehensive Test-Ban Treaty Organization) är det bland de mest betydande laboratorierna i världen inom detta område. CTBTO som arbetar för FN ansvarar för det internationella avtalet om ett förbud mot provsprängningar av kärnvapen. Laboratoriet i Umeå utarbetar bl.a. system för att med hjälp av infraljudmätningar upptäcka eventuella sprängningar.
Genom en omorganisation inom IRF ska nu laboratoriet i Umeå successivt läggas ned och professuren flyttas till Kiruna. Detta kommer att medföra att professuren får en annan inriktning och att stora delar av den forskning som bedrivits vid Umeålaboratoriet läggs ned.
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att säkerställa att omorganisationer som den ovan beskrivna inte medför att viktig forskningskompetens går förlorad i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1361 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 13 juni
Svar på fråga 2000/01:1361 om Institutionen för rymdfysik
Utbildningsminister Thomas Östros
Gunilla Tjernberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att omorganisationer, som t.ex. den i frågan beskrivna vid Institutet för rymdfysik, inte medför att viktig forskningskompetens går förlorad i Sverige.
Det svenska forskningssystemet kännetecknas av ett förhållandevis decentraliserat beslutsfattande. Det innebär bl.a. att varje forskningsutförande myndighet har ett eget ansvar för att främja sina forskningsmiljöer, besluta om prioriteringar och strategiska satsningar samt stimulera till profilering. Riksdagens och regeringens roll i sammanhanget är att sätta upp mål för verksamheten, tillskjuta ekonomiska medel och ge goda organisatoriska förutsättningar att utföra forskning.
Sedan den 1 januari 2001 verkar en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering som disponerar ökade anslag för bl.a. rekrytering av unga forskare och för insatser inom strategiska forskningsområden. Detta innebär generellt sett större möjligheter för framför allt yngre forskare och forskare inom prioriterade områden att kunna verka i Sverige och bidra med sin kompetens till den svenska forskningen.
Den omorganisation vid Institutet för rymdfysik som Gunilla Tjernberg beskriver i sin fråga är ett konkret exempel på hur en forskningsutförare försöker hantera den svåra och viktiga uppgiften att prioritera mellan olika forskningsinsatser som var och en kan ha stort vetenskapligt värde. Regeringen bör inte ingripa i dessa prioriteringar inom en myndighet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.