Instansordningen vid överklagande av lokala trafikföreskrifter

Skriftlig fråga 1995/96:272 av Nils Fredrik Aurelius (m)

Klar

Inlämnad:
1996-02-05
Besvarad:
1996-02-12

den 5 februari

Fråga 1995/96:272 av Nils Fredrik Aurelius (m) till kommunika-
tionsministern om instansordningen vid överklagande av lokala trafik-
föreskrifter

I somras begärde Vägverket Region Sydöst att Länsstyrelsen i Kal-
mar län genom en lokal trafikföreskrift permanent skulle begränsa
hastigheten på Ölandsbron till 70 km/tim. Länsstyrelsen lämnade denna
begäran utan åtgärd.

Vägverket Region Sydöst överklagade då till Vägverket i Borlänge,
som avslog överklagandet på formella grunder. Det blev dock som den
överklagande vägverksregionen önskade, eftersom Vägverket därefter
med stöd av sin egen beslutskompetens i första instans (64 § 3 st väg-
trafikkungörelsen) beslutade att den högsta tillåtna hastigheten skall
vara 70 km/tim året runt.

Det är stötande att Vägverket centralt kan pröva ett överklagande
som gjorts av den egna organisationen. Inte heller kan det vara rimligt
att Vägverket kan fastställa gränsen för sin egen beslutskompetens i
förhållande till en myndighet som är motpart i ett överklagandeärende.

Vilka åtgärder avser kommunikationsministern vidta för att instans-
ordningen vid överklagande av lokala trafikföreskrifter bättre skall
stämma med normala rättssäkerhetsprinciper och svensk förvalt-
ningstradition?

Svar på skriftlig fråga 1995/96:272 besvarad av Kommunikationsminister Ines Uusmann

den 12 februari

Svar på fråga 1995/96:272

Kommunikationsminister Ines Uusmann

Nils Fredrik Aurelius har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att
vidta för att instansordningen vid överklagande av lokala trafikföre-
skrifter bättre skall stämma med normala rättssäkerhetsprinciper och
svensk förvaltningstradition.

Besvär över beslut om lokala trafikföreskrifter prövades tidigare av
regeringen som slutinstans. I enlighet med riksdagens riktlinjer för en

systematisk översyn av möjligheterna att överklaga myndighetsbeslut
till regeringen befanns lokala trafikföreskrifter tillhöra en sådan grupp
av besvärsärenden som både kunde och borde delegeras. Sammantaget
framstod vid den tidpunkten Trafiksäkerhetsverket (TSV) - bl.a. i
egenskap av den myndighet som hade den högsta kompetensen på
trafiksäkerhetsområdet - som den lämpligaste myndigheten att överta
regeringens uppgift som slutinstans.

När TSV lades ned vid utgången av 1992 överfördes myndighetens
verksamheter till Vägverket. I samband därmed uttalades det väsentliga
i att Vägverket gjorde en tydlig organisatorisk åtskillnad mellan uppgif-
ter av föreskrivande och tillämpande karaktär.

Det framstod emellertid alltjämt som motiverat att den statliga väg-
hållaren, dvs. Vägverkets regionala förvaltning, hade möjlighet att
överklaga länsstyrelsernas beslut i frågor om lokala trafikföreskrifter.
På grund härav och då de statliga väghållningsmyndigheterna är orga-
nisatoriskt självständiga i förhållande till Vägverket gavs dessa myn-
digheter befogenhet att överklaga sådana länsstyrelsebeslut.

Ordningen med att på detta sätt ge de fristående statliga väghåll-
ningsmyndighetema möjlighet att överklaga beslut av länsstyrelserna
till Vägverket - som befunnits ha de bästa förutsättningarna att fatta
riktiga och välavvägda beslut i dessa frågor - förekommer i ett flertal
av våra trafikförfattningar och jag ser inte att det för närvarande före-
ligger någon anledning att vidta någon åtgärd med anledning av Nils
Fredrik Aurelius fråga.

Övrigt om skriftliga frågan

Intressenter

Frågeställare

Nils Fredrik Aurelius (m)Moderaterna

Ställd till

kommunikationsministern

Besvarad av

Kommunikationsminister Ines Uusmann

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.