Inställda tåg
Skriftlig fråga 2013/14:2 av Nilsson, Pia (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-09-17
- Anmäld
- 2013-09-18
- Besvarad
- 2013-09-25
- Svar anmält
- 2013-09-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 september
Fråga
2013/14:2 Inställda tåg
av Pia Nilsson (S)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Det har nyligen framkommit uppgifter om att infrastrukturministern i samråd med Trafikverket och SJ planerar att ställa in tåg under vintern i hela Sverige. Neddragningarna ska tydligen göras med hjälp av väderprognoser från SMHI som ett led i att försöka undvika det tågkaos resenärer i Västmanland och andra delar av Sverige drabbats av de senaste åren.
Detta är högst oroväckande och inte rätt väg att gå. I stället behöver mer resurser avsättas för underhåll av tåg och rälsar. Vi behöver fler tåg och avgångar i Sverige, inte färre.
Tågtrafiken har stor betydelse för Västmanland med dess tio kommuner. Både in- och utresependlingen är viktig för länets utveckling men också för enskilda individers möjligheter att ta sig till och från jobbet. Även arbetsgivare kommer att drabbas när medarbetare får svårigheter att ta sig till sin arbetsplats.
Under 2011 arbetspendlade nästan 14 000 västmanlänningar till övriga riket. En genomförd neddragning kommer att få stora samhällsekonomiska konsekvenser.
Avser statsrådet att omvärdera sitt tidigare ställningstagande att ställa in tåg, då detta kommer få stora samhällsekonomiska konsekvenser, och i stället anslå mer resurser för att få tågen att gå i tid?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:2 besvarad av Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Svar på frågorna
2013/14:2 Inställda tåg
2013/14:5 Planerade neddragningar i tågtrafiken
Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Pia Nilsson har frågat mig om jag avser att omvärdera mitt tidigare ställningstagande att ställa in tåg då detta kommer få stora samhällsekonomiska konsekvenser och istället anslå mer resurser för att få tågen att gå i tid. Roger Haddad har frågat mig om jag och regeringen tänker vidta snabba åtgärder för att Trafikverket inte ska behöva tillämpa metoden planerade neddragningar i tågtrafiken. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Låt mig först säga att regeringens ambition givetvis är att alla tåg ska gå och ankomma i tid, oavsett årstid. För detta anslås också stora resurser.Människor som arbetspendlar ska kunna lita på att de kommer till jobbet, till förskolan eller till hemmet när de planerat.Samma tillförlitlighet gäller självklart även godstransporter.
Men vi vet ocksåvilka utmaningar som extremt väder kan orsaka i form av frusna växlar, snömassor på spåren eller isbildning på lok. Då gäller det att vara förberedd.Med anledning av detta bjöd jag för tredje året i rad in järnvägens aktörer och Trafikverket för att tillsammans diskutera förberedelserna inför den kommande vintern. Såväl förebyggande som avhjälpande. Från snösmältare och värme i växlar, till extrapersonal, reservdelar och reduceringsplaner.
En reduceringsplan är egentligen inte konstigare än att kommuner och företag har planer och beredskap om något inträffar. För järnvägen är det en förutsättning för att kunna ges tid till att röja snö eller arbeta på spåren. Genom att i förväg komma överens om vilka tågavgångar som ska ställas in vid stora störningar kan vi resenärer informeras i god tid om förändringar, ersättningsbussar eller förseningar.Den glesare trafiken skapar också bättre marginaler, som gör att ett eventuellt stopp inte får samma stora konsekvenser för resten av tågtrafiken.
Det är just med resenären i åtanke som dessa utglesningar av tågavgångarnavid behov kan komma att göras. Jag villsamtidigt betonaatt det är vid extremväder som detta kan komma att bli aktuellt,i normalt vinterväder ska tågtrafiken givetvis gå enligt tabell.
Avslutningsvis undrar Pia Nilsson om jag avser att anslå mer resurser för att få tågen att gå i tid. Regeringen har i infrastrukturpropositionen föreslagit en historisk satsning på 522 miljarder kronor under planperioden 2014–2025. Av dessa 522 miljarder kronor föreslogs 86 miljarder kronor för drift, underhåll och reinvesteringar av järnvägen.En ambitionsökning med över 100 procent jämfört med den tidigare socialdemokratiska planen. 281 miljarder kronor ska gå till att utveckla hela transportsystemet, där en betydande del kommer att gå till järnvägen. Detta för att klara nuvarande och framtida krav på hållbarhet och för att göra det varaktigt robust.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.